Det är verkligen en annorlunda ledarskapsbok som föreståndaren för Pingstförsamlingen i Västerås och ledaren för Pingst – fria församlingar i samverkan, Daniel Alm, har skrivit.
Det handlar inte, som många andra böcker i ämnet, om noggranna analyser och bibelutläggningar, principer, organisationstips och strukturbyggen, men boken handlar om människor, församlingar och ledarskap utifrån ett annat perspektiv.
Boken ger fyra olika bilder eller beskrivningar och utifrån dessa ger författaren oerhört gedigna tips och lärdomar om det personligt kristna livet, om livet i församlingen och om ledarskap.
Den första bilden är beskrivningen av författarens pappa, Karl-Olov Daniel Alm född 1929 i Näsby socken i Småland och allt författaren sedan skriver belyser han utifrån pappans personlighet, kristna tro, församlingsliv och ledarskap.
Det kan tyckas att bilden av pappan är negativ och Alm väjer inte för att beskriva pappans konservatism, komplexitet, envishet, kärvhet, tafflighet och fumlighet, men också hans församlingstrohet, ansvarstagande, uthållighet, arbetsvillighet och hans kärlek till Gud, Guds ord, familjen, församlingen och Pingströrelsen.
Trots att sonen aldrig fick höra pappa säga ”jag älskar dig” och trots att han ibland både handlade och uttryckte sig kärvt och kategoriskt, tvivlade aldrig sonen på att pappan älskade honom.
Det är ett ömsint och vackert porträtt som Alm ger av en småländsk, genuin, from, konsekvent, uthållig och ekumeniskt sinnad pingstvän, som innerst inne, enligt sonen,var en romantiker, drömmare och längtande själ.
Den andra bilden är av författaren själv som människa, pastor och ledare. Han beskriver hur han formats av den kärva, men trofasta miljö i hem och församling som han växte upp i.
Han har både distans och närhet och har lyckats genom livet att forma en egen hållning, som bär i ett tjänande och trofast liv, en hållning som innebär ordning och reda i livet, fasthet i tro och lära, men samtidigt stor kärlek till människor, speciellt till människor i marginalen och frånvaro av moralism.
Den tredje bilden rör det samhälle som den kristna församlingen har att verka i. Alm följer noga samhällsutvecklingen och hur den påverkat och påverkar enskilda kristna och församlingen i stort.
Han är medveten om farorna, men ser också möjligheterna att evangeliet om Jesus än en gång kan förvandla enskilda och samhället i stort. Han talar inte för isolering eller assimilering och pekar på svårigheten, men också möjligheten att leva i världen men inte av världen.
Den fjärde bilden som dominerar i boken är den kristna församlingen och ledarskapet. Alm själv fick redan tidigt gå in i ledarskapsuppgifter och började predika i 20-års åldern. Vid 23 års ålder blev han församlingsföreståndare i Oskarström och sedan i Tranås och Västerås innan han 2016 blev ledare för hela pingströrelsen i Sverige.
Han har alltså en lokalt, nationellt och internationellt perspektiv på församlings- och ledarskapsfrågor och han delar med sig frikostigt av den erfarenheten. Naturligtvis finns Bibelns undervisning om ledarskap med hela tiden och också pappans liv och gärning.
På några ställen i boken gör han sammanfattningar om vad det innebär att vara medarbetare i en församling, vad ledarskap handlar om och han återger det brev han skickade till landets pingstpastorer i början av år 2022. Han ger också tio goda och viktiga råd till unga och äldre och det sista rådet är ”Sluta aldrig att lära, sluta aldrig att vara student”.
Alm visar i sin bok att han själv är en öppen människa, en student, som hela tiden vill lära och utvecklas i sitt lärjungaskap och ledarskap.
Daniel Alms bok är realistisk och rörande, kärv och känslosam, tankeväckande och förhoppningsvis igångsättande. Den borde vara en obligatorisk läsning för alla som i dag har ledaruppgifter i församlingen, men bör sättas i händerna på människor som står i början av sin ledaruppgift.