Vad handlade debatten kring Egyptson egentligen om?

Det hör inte till vanligheterna att en akademisk disputation blir riksnyheter och samlar fulla hus och poliseskort. Men så var fallet i fredags i Lund när Sameh Egyptson blev teol dr på sin avhandling om Muslimska brödraskapet i Sverige. Hans resultat kan få betydelse i samhällsdebatten, men volymen på debatten gör det också angeläget att skilja ut vilken kritik som är vetenskapligt relevant och vilken som främst är ideologidriven.

Det första som bör sägas är att olika arenor har olika arbetsmetoder. Både journalistiken och akademin arbetar med att ta fram och presentera information. De kan söka sitt stoff i samma källor, men de har vitt skilda sätt att presentera sina resultat. Den rent akademiska kritik som betygsnämnden anförde mot Egyptson var relevant; det finns brister i hur hans resultat presenterades just som akademisk avhandling. 

Det tycks dock tydligt att mycket av kritikstormen före, under och efter fredagens disputation snarare var politiskt och ideologiskt grundad. Sameh Egyptson har länge varit en aktiv samhällsdebattör i frågor om politisk islam i Sverige. Det är också därför hans namn och författarskap fått en sådan klang att hans akademiska examensdag blev en stor mediehändelse. 

Frågan om vilka krafter som påverkar islam i Sverige är högaktuell, inte minst i vägvalet kring vilka grupper som kan tänkas få del av skattemedel och samhällets övriga stöd. Egyptsons tes är att den radikala rörelsen Muslimska brödraskapet har ett starkt inflytande bland muslimska grupper i Sverige – framför allt idémässigt, men delvis även organisatoriskt. Både muslimer och identitetspolitiskt inriktade icke-muslimer har dock ivrigt gått emot detta och i stället velat beskriva islam som en naturlig del i det svenska samhället. Men om ett reellt inflytande från radikala muslimska grupper faktiskt finns i vårt land bör detta också få direkt påverkan på hur det offentliga Sverige ska relatera till muslimska rörelser.  

Det är den senare frågan som är den verkligt brännande i samband med Sameh Egyptsons doktorsexamen. Själva avhandlingens kvalitet är inte avgörande för samhällsdebatten; detta är inte den första doktorsavhandling med brister som godkänts på svenska institutioner. Den större frågan är om en radikal och demokratifientlig islamtolkning har inflytande över muslimska församlingar och organisationer i Sverige. Och här har Egyptson i sina tidigare böcker och i sin avhandling gett argument för att så faktiskt är fallet. Samhället behöver därför ta den frågan på så stort allvar som den förtjänar.