Ledare

Stora osäkerhets­moment inför årets president­val i USA

Även om Donald Trump (t v) fick drygt 50 procent av rösterna i nomineringsvalet i Iowa, gjorde både Nikki Haley (mitten) och Ron DeSantis (t h) tillräckligt bra resultat för att kunna fortsätta som trovärdiga motkandidater, menar ledarskribenten.
Publicerad Uppdaterad

Så är då ett av tidernas mest annorlunda valår i USA i gång. Och det inleddes utan större överraskningar i Iowas nominerings­möte. Om något, stärkte det förutsättningarna för en match mellan två ålderstigna kandidater, Joe Biden och Donald Trump.

Men både Demokraterna och Republik­anerna står inför ett dilemma. De förra har en sittande president som vill fortsätta, trots att hans ålder och mentala kapacitet väcker stora frågetecken inför ytterligare en hel mandatperiod. Hans popularitetssiffror har fallit brant, och han skulle rimligen vara chanslös mot de flesta motkandidater. 

Partiet tycks dock göra bedömningen att Joe Bidens möjlighet ligger i om motståndarna släpper fram en person som kan väcka ännu större antipati hos väljarna: Donald Trump.

Både Ron DeSantis och Nikki Haley gjorde tillräckligt bra resultat i Iowa för att kunna fortsätta som trovärdiga motkandidater. Men det övriga fältet lyckades ändå inte hindra expresidenten från att nå över 50 procent av rösterna. Inte ens en strid ström av åtal har lyckats stoppa kraften i Trump-vågen. 

Enda chansen att få fram en alternativ kandidat torde nu vara att någon lyckas besegra honom i någon av de närmaste delstaterna, varpå övriga kandidater hoppar av och deras väljare kan samlas kring en motkandidat – det vill säga, samma konststycke som Joe Biden gjorde för fyra år sedan efter att ha misslyckats gravt i de två första delstaterna. Nikki Haley ligger just nu bäst till i mätningarna för att kunna rycka till sig detta halmstrå.

En kristen väljare tvingas ofta välja mellan alternativ som alla i någon mån är problematiska.

Evangelikala USA-väljare har i år en ovanligt svår situation: De må uppfatta DeSantis och Haley som mognare och tydligare kristet rotade och de må ogilla Trumps självfixerade stil. Samtidigt genomförde Trump-administrationen flera konkreta beslut som kristna väljare uppskattade. En central aktör bakom dessa beslut var dock den tydligt evangelikalt profilerade vicepresidenten Mike Pence, som numera är borta ur leken. 

Trots Trumps alla personliga brister förmedlar han ändå en anmärkningsvärd energi, i kontrast till en trött och stundtals förvirrad Biden, som dessutom verkar i en starkt progressiv administration.

En kristen väljare tvingas ofta välja mellan alternativ som alla i någon mån är problematiska. USA:s nästa president behöver kunna hantera en svajig ekonomi, krigshärdar över världen och ett kulturkrig inom det egna landet. Vishet kommer sannerligen att behövas framöver, både hos väljare och i Vita huset.

Powered by Labrador CMS