Splittrade franska kristna men tydligt muslimskt röstblock

Frågorna om religionstillhörighet och politiskt valdeltagande, partipolitiska preferenser samt motiveringarna bakom blir alltmer aktuella i Europa. Utfallet i det franska presidentvalet nyligen aktualiserar ämnena än mer och visar samtidigt på mönster som kan vara på väg att etableras i ökad utsträckning.

Två trender som påverkar den politiska utvecklingen berör dels hur aktiva kristna röstar på kontinenten – i traditionellt katolskt dominerade länder främst katoliker – och dels hur den växande muslimska befolkningen – med dess invandrarrötter utanför det kristet präglade väst – ställer sig till partiväsendet.

Utfallet i den första valomgången i franska presidentvalet den 10 april skapar förutsättningar till viktiga analyser baserade på mätningar utförda av det franska opinionsinstitutet Ifop. 

Om valdeltagandet i första valomgången landade på 74 procent bland icke-troende, så låg den på 81 procent bland katoliker som firar mässan oregelbundet och på hela 86 procent bland flitiga gudstjänstbesökare.

Det traditionella kristdemokratiskt anslutna partiet Republikanerna (LR), som fram till förra presidentvalet 2017 haft egen majoritet i nationalförsamlingen och senaten i decennier, led ett historiskt stort nederlag i flera avseenden. Aldrig har man erhållit ett så svagt folkligt stöd som nu, med endast 4,8 procent i den första valomgången för kristdemokraten Valérie Pécresse – att jämföras med dryga 20 procent för partikollegan, den troende Francois Fillon, för fem år sedan. 

Inte heller bland praktiserande katoliker lyckades LR vinna särskilt mycket högre stöd. Detta ska ses i ljuset av att dess republikanske höger-mittenkandidat Valérie Pécresse ändå är en öppet bekännande kristen och att de franska väljarna i henne hade chansen att utse den första kvinnan på presidentposten. Det skulle i så fall innebära den första praktiserande katoliken som fransk statschef sedan Charles de Gaulle, som avgick 1968 (samme de Gaulle som LR är arvtagare till).

Ifop-mätningen visade samtidigt att högerkandidaterna, Marine le Pen från Nationell samling (UN), Eric Zemour och Nicloas Dupont-Aignan, tillsammans samlade 40 procent av aktiva katolikers stöd. För Le Pen innebär detta gradvisa framryckningar, om inte massiva, från 15 procent 2012 och 19 procent 2017.

Analysen bakom att nu 40 procent av praktiserande katoliker röstade på yttersta högern har att göra med att Frankrikes katoliker och protestanter placerade brottsbekämpning (72 procent), islamistisk terrorism (68 procent) och hälsokrisen (66 procent) högst bland politiskt angelägna ämnen.

Dessa tal står i kontrast till att betydligt färre, 40 procent, bland muslimerna ser kampen mot islamistisk terrorism som en prioriterad fråga, eller 28 procent den om illegal invandring. 

Så röstade också massiva 69 procent av muslimerna vänstersocialistiskt, på Mélenchon.

Framväxten av vad som alltmer liknar ett muslimskt vänstersocialistiskt väljarblock kan få än större genomslag i ett stort antal valkretsar när fransmännen går till ett svårförutsägbart parlamentsval den 12 och 19 juni.