Opinion

Revolutionärerna själva de värsta förtryckarna

Stormningen av bastiljen i Paris 14 juli 1789 vilket brukar ses som startskottet till den franska revolutionen.
Stormningen av bastiljen i Paris 14 juli 1789 vilket brukar ses som startskottet till den franska revolutionen.
Publicerad Uppdaterad

Med jämna mellanrum tycks vänsterprogressiva rörelser kollapsa i något slags inbördeskrig i en allt radikalare riktning. Nya fiender ska upptäckas och förgöras, under det att revolutionen eskalerar och till slut börjar äta sina egna barn.

Det hela började under franska revolutionen, där vänster-högerskalan föddes utifrån hur grupperna satte sig i Nationalförsamlingen, och där revolutionärerna för varje år flyttade allt längre ut i vänsterradikalism. Till slut övergick Frankrike i Skräckväldet, där vem som helst kunde anklagas och giljotineras som kontrarevolutionär.

För hundra år sedan uppstod i samband med ryska revolutionen en process där allt radikalare socialistiska rörelser sprängde sig ut och blev allt extremare, med Stalins skenrättegångar som grövsta exempel. För femtio år sedan stred 68-rörelsen inbördes om vilka som var de renläriga och vilka som skulle slås ner som klassförrädare och smygborgare. Olika tider, liknande processer.

Vill du läsa vidare?

Teckna en prenumeration för att ta del av denna artikel och mer på varldenidag.se.

ERBJUDANDE!
Världen idag DIGITAL

2 månader för 10 kr!

KÖP

Världen idag
DIGITAL

129,-

kr/månad ​​​​​​

KÖP

Världen idag
HELG

159,-

kr/månad ​​​​​​

KÖP

Världen idag
PAPPER

189,-

kr/månad ​​​​​​

KÖP

Powered by Labrador CMS