Ny politisk kultur i Finland där traditionellt KD ökar

Finlands riksdagsval på Palmsöndagen innebär inte enbart ett skifte från Sanna Marins, 37, socialdemokratiska SDP till borgerliga Samlingspartiets (svenska Moderaternas systerparti) Petteri Orpo, 53, på statsministerposten.

För andra valet i rad går Kristdemokraterna (KD) framåt bland väljarna i Finland, nu med närmare 0,4 procentenheter till 4,2 procent. Det gör svenska KD:s systerparti med fortsatt tydliga programpunkter kring människovärde, kristna värderingar, traditionell familjepolitik, stram finanspolitik och en EU-restriktiv linje. 

I Vasa valkrets når partiet nästan 7 procent, får sin riksdagsman Peter Östman från Larsmo omvald och gör ett av sina bästa valresultat någonsin i dessa svenskspråkiga bygder i Österbotten.

Ändå resulterar inte det ökade röstetalet i Finland som helhet i några nyvunna kristdemokratiska mandat utöver de fem av riksdagens totalt 200 ledamöter partiet haft sedan valet 2015.

De två största partierna, tillika stora valvinnarna, liberalkonservativa Samlingspartiet och det finnationalistiska Sannfinländarna, de senare allt mer närstående SD i Sverige, samlar tillsammans 93 mandat, en ökning med 17 platser eller bland väljarna en uppgång med totalt 6,4 procent­enheter. 

Kristdemokraternas fem mandat räcker med andra ord inte till för att nå upp till en majoritet, något däremot Svenska Folkpartiet (SFP) kan bidraga med genom sina nio samt den svenskspråkiga åländska riksdagsledamoten som traditionellt ingår i SFP-gruppen. 

I så fall skulle Samlingspartiet, Sannfinländarna och Svenska Folkpartiet få stöd av 103 mandat av riksdagens 200. Tecken finns att liberala Svenska Folkpartiet omprövar sin inställning till de finsknationella, vilka hela tiden inte drar sig för att i ord och handling försöka underminera den svenskspråkiga befolkningsminoritetens ställning och den officiella tvåspråkighetens praktiska efterlevnad.

Om blockpolitik mellan borgerliga icke-socialistiska partier mot socialistiska rödgröna i huvudsak karaktäriserat Sverige under efterkrigstiden, har man i Finland oftast samarbetat över blockgränserna med borgerliga och röda partier tillsammans. Huvudprincipen har varit att största partiet är regeringsbildare och innehar statsministerposten.

I sin kamp för att behålla positionen som Finlands statsminister vädjade nu socialdemokraternas vänsterlutande Sanna Marin om stödröster för att göra hennes SDP till landets fortsatt största parti. I Sverige handlar stödröster snarare om att rädda partier kvar i riksdagen genom att klara fyraprocentspärren, inte att stödrösta på ett parti för att det skall kunna bli störst.

Taktiken från Sanna Marins sida, vilken också handlade om som S i Sverige att markera hårt och tydligt mot riksdagens nationalistiska parti visade sig framgångsrik i så måtto att hennes SDP ökade 2,2 procent­enheter och med tre fler riksdagsmandat, något ovanligt för det största regeringspartiet. 

Å andra sidan slog talet om stödröster till Socialdemokraterna väldigt hårt mot regeringsunderlaget som sådant då det förlorade totalt 17 mandat, till 100. De SDP mest närstående samarbetspartierna i regeringen, vänsterinriktade De gröna och Vänsterförbundet, led nu stora valförluster genom taktikröster samtidigt som Centerpartiet fortsätter att försvagas på landsbygden efter inre konflikter kring det lämpliga i att sitta ihop med Socialdemokraterna efter valförlusten senast.