Mobiltelefoner bättre än bistånd

Mobiltelefoner har förändrat våra liv i Sverige och påverkat våra beteenden, relationer, kommunikationer, ekonomi och affärer. Men dessa apparater har inte fört oss ut ur fattigdom. Vi är, med globala mått mätt, rika människor som gått från relativ rikedom utan mobiler, till fortsatt relativ rikedom med mobiler.
Men mobiltelefoner i fattiga delar av världen lyfter folk och samhällen ut ur fattigdom. Studier från Världsbanken visar att tio nya mobiler per 100 människor ger en tillväxt av BNP på 0,8 procent.
Den största, och snabbaste, tillväxten sker utanför västvärlden. Under ett år, fram till mars 2009, tecknades 128 miljoner nya mobiltelefonabonnemang i Indien, 89 miljoner i Kina och 96 miljoner i Afrika. Kina är världens största marknad och har nu över 700 miljoner mobilabonnemang.
En förutsättning för tillväxten är avreglering av telefonmonopol. Global statistik visar entydigt att marknadsliberalisering medför markant tillväxt. Man kan jämföra Etiopien med andra afrikanska länder: Etiopien har statsstyrd telemarknad och endast 3,5 procent av befolkningen har mobiler. Jämför detta med Afrika som helhet – 40 procent .
Studier från Världsbanken visar att tio nya mobiler per 100 människor ger en tillväxt av BNP på 0,8 procent. Nåväl, hur har denna kvantitativa ökning av mobiltelefoner, samt marknadsliberala villkor, bidragit till bättre levnadsvillkor för människor i fattigare länder? Genom enkel, billig och snabb kommunikation via mobiler har vinster ökat för mikro- och småföretagare, familjers disponibla inkomster har ökat, priset på livsmedel minskat, korruption bekämpats, valövervakning genomförts och hälsovård förbättrats. Listan kan göras längre. Detta har uppnåtts, inte genom bistånd och statlig styrning, utan genom företagande, affärer och mobiler. Här följer några exempel.

I länder som Afghanistan och Bangladesh har framför allt kvinnor fått värdighet, viss självständighet och relativt god inkomst genom att vara "mobiltelefonkiosk" för sin by eller sitt grannskap. Det handlar om hundratusentals kvinnor. Ett av världens fattigaste länder – Niger – har skapat en effektivare marknad för säd genom mobiltelefoner.
I Indien har fiskare bättre kunnat utnyttja dagens fångst genom att finna köpare via mobil. Det har inneburit högre vinster, billigare fisk för kunder och mindre spill.
I Pakistan bekämpas korruption och bestickning genom mobiltelefoner. Statliga tjänstemän tvingas uppge mobilnummer på de klienter man har haft och sedan har chefer kunnat ringa upp och kolla att inga krav på mutor har ställts.
I Nigeria, Sierra Leone och Kenya har mobiler använts för effektiv valövervakning. I Iran är mobiltelefonen en nyckel i kampen för mänskliga rättigheter.

Hantverkare i Indien har sett sina inkomster öka uppemot 70 procent sedan de skaffat mobil. De kan effektivare använda sin tid, och behöver exempelvis inte alltid återvända till kontoret för att hämta meddelanden. I Kina, Indien och Ghana får bönder väderrapporter och prisinformation via sms. Det har lett till bättre skördar och högre inkomster. Mobiltelefoner används också för att påminna patienter att ta sina mediciner. I Kenya, Filippinerna, Sydafrika och Zambia har "mobiltelefonbanker" inneburit att hushållens disponibla inkomster har ökat 5-30 procent.
Ropen borde skalla – en mobiltelefon till alla.

Mats Tunehag
ledarsidan@varldenidag.se