Makt och pengar spelar roll i krig och pandemi

Ockhams rakkniv, uppkallad efter franciskanmunken William Ockham (1281–1347), är en princip inom vetenskaplig metod som innebär att man inte ska anta fler moment än som behövs för att förklara de observationer man gör. I korthet: Raka bort allt onödigt och välj den enklaste av förklaringsmodellerna.

Det kan vara bra att bruka Ockhams filosofi på en del av de företeelser som just nu skapar oro och förvirring. När plötsligt ett antal drönare observeras över strategiska mål, som kärnkraftverk och flygplatser, är detta uppenbart ett samordnat styrkebesked från främmande makts sida med syfte att markera makt och skapa fruktan.

Sverige ska inte låta sig skrämmas. ”Rysk retorik”, sammanfattar överbefälhavare Micael Bydén beträffande det som nu sker.

Det handlar alltså för Sveriges del inte om krigsförberedelser från rysk sida utan om skrämseltaktik. Sverige behöver stärka sitt försvar, öka skyddet av strategiska mål men inte låta sin politik påverkas av hot från främmande makt. Sveriges framtid bestäms inte i Kreml utan i Sveriges riksdag.

Ockhams rakkniv har dessutom mycket att skära bort i den enorma härva av allt det som har med pandemi, vaccin och restriktioner att göra. Här är det lätt att hamna i låsta positioner och långsökta spekulationer.

Alltmer uppenbart är att detta märkliga virus har sitt ursprung i ett avancerat mänskligt laboratorium. Ett sådant forskningscenter finns i Wuhang, Kina, där allt startade, vilket ger den mest naturliga förklaringen att det också är därifrån viruset har sitt ursprung. Få andra alternativ klarar Ockhams rakkniv.

När miljarder doser av ett vaccin snabbt ska produceras, och med enorma vinster säljas, finns naturligtvis stora ekonomiska intressen involverade. Bolagens friskrivningar från framtida stämningar kan ha bidragit till en ökad oro för vad de långsiktiga konsekvenserna kan komma innebära.

Det betyder inte att vaccinet inte har effekt, men var finns det kritiska tänkandet? I spåret av svininfluensan och sviterna med narkolepsi, på grund av alltför snabba åtgärder, borde större ödmjukhet råda i dessa frågor.

Kollektiv mobbning, hot om ekonomiska bestraffningar och politiska tvångsåtgärder, är inga goda tecken att möta en minoritet som tänker annorlunda. Blind lydnad och massornas hets ekar illa i ett historiskt ljus.

Restriktioner är rimliga i tider av pandemier, men de måste stå i paritet med dess effekter. Här har politiker alltför lätt övergett demokratiska principer som mötesfrihet och religionsfrihet i sin ambition att visa handlingskraft (se Stefan Gustavssons ledare 19/1).

Man behöver inte använda grävmaskin för att få bort maskrosorna i blomsterrabatten.