Kyrkomötets ovilja be judar om förlåtelse är avslöjande

Denna vecka har kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ, sammanträtt. Kyrkomötet liknar riksdagen, men det finns skillnader. 

Svenska kyrkans grundläggande förutsättningar beslutar riksdagen om, vilket finns angivet i lag (1998:1591). Någon fullständig separation mellan kyrka och stat skedde inte vid millenieskiftet, om nu någon trodde det. 

Kyrkomötet beslutar om förändringar av kyrkoordningen och om budget för kyrkostyrelsen. Kyrkomötet kan inte ingripa direkt i vare sig biskoparnas ledarskap eller i stiftens eller pastoratens verksamhet annat än via kyrkoordningen. 

Vid kyrkovalet 2021 gick Socialdemokraterna, Centern och Sverigedemokraterna tillbaka, det vill säga de tre politiska partier som ställer upp i valet. Framåt gick nomineringsgrupper som inte har någon organisatorisk koppling till politiska partier. S och Vänstern i Svenska kyrkan (Visk) har inte egen majoritet, och när övriga nomineringsgrupper förenar sig har de majoritet. 

Tyvärr utmärkte sig ledamöter i nomineringsgrupper med bakgrund i Liberalerna (Fisk) och Moderaterna (BA) genom att lägga motioner som i praktiken skulle göra det svårare att verka som präst om man inte vill viga homosexuella par. Båda dessa grupper är uppenbarligen gravt sekulariserade. 

En motion (2023:24) från ledamöter i Fisk föreslog att kyrkomötet bland annat skulle uttala en önskan om att, på sikt, alla präster i Svenska kyrkan ska vilja viga samkönade par. 

En annan motion (2023:61) handlade om att kyrkostyrelsen skulle lämna förslag till kyrkoordningsändring med innebörden att behörig att anställas som domprost eller kyrkoherde endast är den som förklarat sig beredd att förrätta vigsel av par av samma kön. Sex ledamöter i Borgerligt alternativ, med bakgrund i Moderaterna, hade skrivit under den motionen. 

Tack och lov avslogs dessa motioner. S stödde inte någon av dem, förmodligen eftersom de inte lagts av det egna partiet. 

Kyrkomötet avslog också en motion från Anna Sundberg (SD), som ville att kyrkomötet skulle be de judiska församlingarna om förlåtelse för beslutet i kyrkomötet 2021, vilket innebar att det skulle undersökas i ekumeniska organisationer om Israel kunde betecknas som en apartheidstat. 

Peter Weiderud (S) argumenterade häpnadsväckande i denna fråga och hävdade att judisk identitet och staten Israel inte har något med varandra att göra. Den här typen av uppfattningar är en bakgrund till att det finns Hamas-sympatisörer inom S.