Opinion

Kommer den nya brittiska premiärministern vara hindu eller värdeliberal kristen?

I centrala värderings- och moralfrågor kring att det brittiska parlamentet skulle besluta om att tillåta aborter och homoäktenskap i Nordirland samt lagstiftning kring könsbyten har praktiserande hinduen Rishi Sunak t v konsekvent lagt ned sin röst eller varit frånvarande, medan den mer värdeliberala kristna Lizz Truss t h i klart högre grad valt liberala positioner.
I centrala värderings- och moralfrågor kring att det brittiska parlamentet skulle besluta om att tillåta aborter och homoäktenskap i Nordirland samt lagstiftning kring könsbyten har praktiserande hinduen Rishi Sunak t v konsekvent lagt ned sin röst eller varit frånvarande, medan den mer värdeliberala kristna Lizz Truss t h i klart högre grad valt liberala positioner.
Publicerad Uppdaterad

I frågor om att tillåta aborter och homoäktenskap i Nordirland samt lagstiftning kring könsbyten har Sunak konsekvent lagt ned sin röst. Lizz Truss har i högre grad valt liberala positioner.

Kommer en praktiserande hindu, förre finansministern Rishi Sunak (född 1980), att för första gången bli Konservativa Tory-partiets ledare? En sådan premiärminister, som tillhör huvudreligionen i Indien, har en hinduisk fru och som uppfostrat sina barn i samma religion, skulle troligen bli unik i Europa. 

Alternativet är den nuvarande utrikesminister Lizz Truss (född 1975), en i många centrala moralfrågor mer värdeliberal kristen som beskrivs som påfallande anonym om sin kyrkotillhörighet och livsåskådning. Dessutom var hon en gång i tiden aktiv i ett annat parti, nämligen liberaldemokraterna innan hon, redan vid 19 års ålder, blev konservativ partimedlem.

Frågorna tornar upp sig efter det att den 358 ledamöter starka och stora konservativa parlamentsgruppen i det brittiska underhuset förra veckan röstade fram de två kandidaterna till posten som partiledare och därefter premiärminister. Detta är vad de 160 000 konservativa partimedlemmarna nu har att ta ställning till. 

De gör det efter att Boris Johnson i juni meddelade sin avgång då stödet i parlamentsgruppen gradvis eroderat och till sist kollapsat till följd av vad många såg som skandaler orsakade av hans slarvighet samt bristande sanningshalt. 

Trots att Boris Johnson osedvanligt länge, likt en brittisk bulldog, kämpade för sin politiska överlevnad, tvingades han till sist kasta in handduken den 7 juli. I slutändan handlade det om att den allt mer pressade konservative partiledaren och premiärministern inte lyckades få ihop ens en regering då avhoppen haglade runt omkring honom. Samtidigt var alltför få av de valda parlamentsledamöterna beredda att axla ett regeringsuppdrag.

Därmed knäcktes en politisk bana som många förutsett skulle vara betydligt längre, framför allt sett i ljuset av de stora framgångar Johnson uppnådde genom att segra i såväl Brexit-omröstningen 2016 om brittiskt EU-utträde som i parlamentsvalet 2019 samt få EU-uttåget genomfört.

Först den 5 september kommer resultatet från postomröstningen att tillkännages om det blir Sunak eller Truss som tar över efter Johnson. 

Ett faktum är att de konservativa partimedlemmarna har hög genomsnittsålder, till övervägande grad är män, mer förmögna än britter i allmänhet samt intar klart mer konservativa och värdekonservativa uppfattningar än befolkningen i stort.

Det innebär att den som de konservativa medlemsrösterna faller på inte med nödvändighet är samma person som har störst möjligheter att vinna det kommande valet, vilket måste äga rum senast sommaren 2024.

Det är i detta ljus man får se att utrikesministern Lizz Truss – vars politiska förebild är den tidigare partiledaren och premiärministern (1979-1990), ”järnladyn” Margaret Thatcher – så tydligt skjutit in sig på att ifall hon väljs gäller skattesänkningar ”från dag ett”. Detta i vetskap om att detta är vad breda lager konservativa medlemmar gillar. 

I centrala värderings- och moralfrågor kring att det brittiska parlamentet skulle besluta om att tillåta aborter och homoäktenskap i Nordirland samt lagstiftning kring könsbyten har Sunak konsekvent lagt ned sin röst eller varit frånvarande. Lizz Truss å sin sida har i klart högre grad valt liberala positioner.

Det hindrar inte att båda tydligt står upp för en generös och universell religionsfrihet samt vill ge stort utrymme för kyrkors och religioners rätt att stå för egna moraluppfattningar i det allt mer multietniska brittiska samhället.

Det frågan, och kampanjsloganen, gäller: Ready for Rishi (Redo för Rishi) eller Lizz for Leader (Lizz som ledare)?

Powered by Labrador CMS