Hans Weichbrodt: Gudomligt tilltal i ångestens gränsland

Det började som en helt vanlig natt. Det var ett par veckor sedan och jag hade gått och lagt mig. Plötsligt kände jag att hjärtat bultade till på det där speciella sättet som det brukar göra när det slår ett eller ett par dubbelslag. Ingen fara med det, tänkte jag. Det brukar gå över snabbt och läkaren har ju sagt att det är helt ofarligt. Enda problemet var att det inte gick över. Under en hel natt slog hjärtat ojämnt och det vägrade att komma tillbaks till normal rytm. Detta skakade om mig, inte minst eftersom mitt hjärtas aktivitet berörde en öm punkt hos mig.

Min skörhet på detta område har uppkommit genom en kombination av en egen inneboende dödsrädsla och min storebrors plötsliga och totalt oväntade hjärtdöd. Därför har jag fortfarande, nio år efter min brors död, en liten "mental spricka" på detta område. De senaste nio åren har Gud därefter verkligen hjälpt mig att bli tryggare och tryggare på detta område, men alla segrar vinner vi som bekant inte på tio minuter.