Opinion
Guds ord riktmärket i den kristnes värld
Upplysningen och franska revolutionen på 1700-talet medförde ett förändrat kulturklimat och intellektuellt klimat. En viktig del i upplysningstänkandet var att skrota den traditionella kristna världsbilden och ersätta den med en världsbild där människan är i centrum. Tilltron till människans förmåga och förnuft var en avgörande faktor. Genom vetenskapen kunde människan nå högre kunskap och tidigare auktoriteter som Bibeln kunde skrotas. Upplysningstänkandet medförde inte med någon nödvändighet ateism, även om det var en vanlig konsekvens i förlängningen. Men det medförde att de övernaturliga inslagen i kristendomen tonades ned, Gud blev passiv och frånvarande.
Upplysningstänkandet har sedan debatterats och ifrågasatts på olika sätt. Bland annat har det utvecklats skepsis mot vår förmåga att nå fram till en objektiv kunskap genom vetenskapen. Andra världskriget slog också delvis undan benen på upplysningstänkandet, när spjutspetsvetenskapen skapade massförstörelsevapen. Skepsis, relativisering, och mindre strikt vetenskapstro har präglat västvärldens intellektuella utveckling under de senaste 50 åren. Upplysningstänkandet har präglat det moderna samhället. Ett postmodernt samhälle växer fram där upplysningstänkandet nyanseras på olika sätt.
ERBJUDANDE!
Världen idag DIGITAL
2 månader för 10 kr!
KÖP
Världen idag
DIGITAL
129,-
kr/månad
KÖP
Världen idag
PAPPER
189,-
kr/månad
KÖP