Opinion

Guds ord riktmärket i den kristnes värld

Upplysningen och franska revolutionen på 1700-talet medförde ett förändrat kulturklimat och intellektuellt klimat. En viktig del i upplysningstänkandet var att skrota den traditionella kristna världsbilden och ersätta den med en världsbild där människan är i centrum. Tilltron till människans förmåga och förnuft var en avgörande faktor. Genom vetenskapen kunde människan nå högre kunskap och tidigare auktoriteter som Bibeln kunde skrotas. Upplysningstänkandet medförde inte med någon nödvändighet ateism, även om det var en vanlig konsekvens i förlängningen. Men det medförde att de övernaturliga inslagen i kristendomen tonades ned, Gud blev passiv och frånvarande.
Upplysningstänkandet har sedan debatterats och ifrågasatts på olika sätt. Bland annat har det utvecklats skepsis mot vår förmåga att nå fram till en objektiv kunskap genom vetenskapen. Andra världskriget slog också delvis undan benen på upplysningstänkandet, när spjutspetsvetenskapen skapade massförstörelsevapen. Skepsis, relativisering, och mindre strikt vetenskapstro har präglat västvärldens intellektuella utveckling under de senaste 50 åren. Upplysningstänkandet har präglat det moderna samhället. Ett postmodernt samhälle växer fram där upplysningstänkandet nyanseras på olika sätt.

Vill du läsa vidare?

Teckna en prenumeration för att ta del av denna artikel och mer på varldenidag.se.

ERBJUDANDE!
Världen idag DIGITAL

2 månader för 10 kr!

KÖP

Världen idag
DIGITAL

129,-

kr/månad ​​​​​​

KÖP

Världen idag
PAPPER

189,-

kr/månad ​​​​​​

KÖP

Powered by Labrador CMS