Debatt

En tvåstats­lösning är emot Guds plan

Den omtvistade huvudstaden Jerusalem.

Gud gav Kanaans land till judarna och allt mellan Medelhavet i väster och floden Jordan i öster tillhör Israel, menar bibelläraren Bertil Swärd.

Publicerad Uppdaterad

Detta är en opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det talas ofta om en tvåstatslösning som lösningen på problemet i Mellanöstern – nu senast skrev partiledarna för M, KD och L i SvD (6/12) "Tvåstatslösning är enda vägen till hållbar fred".

Men som varje bibelläsare kan se, är en delning av landet emot Guds plan. När Abraham stod i det som i dag kallas Västbanken i Shekem, intill dagens Nablus, lovade Gud: "… Åt dina ättlingar skall jag ge detta land…" 1 Mos 12:7.

Det vill säga: Kanaans land tillhör judarna. Abrahams ättling, Ismael, fick ett annat område "… Öster om alla sina bröder skall han bo." 1 Mos 16:12.

Därför är en delning av landet emot Guds plan, han som ensam har fastställt de gränser inom vilka folken ska bo (Apg 17:26). 

Och vilka gränser gäller för Kanaans land? "Herren talade till Mose...Detta är gränserna för Kanaans land...I väster skall Medelhavet vara er gräns... Östgränsen... löpa längs bergssluttningen på Gennesarets­sjöns östra sida. Därifrån skall den fortsätta ner till Jordan och löpa ut vid Döda havet. Detta är gränserna runt ert land." 4 Mos 34:1–12.

Alltså tillhör allt mellan Medelhavet i väster och floden Jordan i öster Israel och varje delning av det landet är emot Guds plan.

Profeten Joel säger att Gud ska samla alla folk till dom, därför att "… De har styckat mitt land och kastat lott om mitt folk."  Joel 3:1–3. 

Den berusning angående Jerusalem, som vi i dag ser bland palestinierna, är förutsagd av Bibelns profeter.

Bertil Swärd

Det betyder inte att palestinierna skall kastas ut från Västbanken. Under Salomos tid, när Israel sträckte sig från floden Eufrat till Egypten, bodde många folk under Salomo, betalade skatt till Israel och fick njuta av det välstånd och den fred som rådde då (1 Kung 4:21, 24–25).

Den berusning angående Jerusalem som vi i dag ser bland palestinierna, är förutsagd av Bibelns profeter: "Jag skall göra Jerusalem till en bägare som berusar alla de omgivande folken." Sak 12:2.

Så var det inte när jag och min hustru som nygifta bodde i Israel 1966. Då tillhörde Västbanken och östra Jerusalem Jordanien, och då hörde jag aldrig talas om att upprätta en palestinsk stat på Västbanken med Jerusalem som huvudstad. 

I dag är det som om man blivit berusad av denna fråga och man säger som profeten: "Fienden säger om er: Ha, ha! de gamla offerhöjderna (tempelområdet där idag två muslimska moskéer står) har nu blivit vår egendom! Från alla sidor längtar man efter att få sluka er, för att ni skall tillfalla de andra folken som deras egendom.” (Hes 36:2–3).

Ismaels gener går igen i dagens Hamas. "Mer vildåsna än människa skall han vara, han skall slåss mot alla och alla mot honom." sade ängeln till den gravida Hagar i 1 Mos 16:12.

Palestinierna kommer att få det mycket bättre under Israels styre än under Hamas. Se bara på hur araberna som bor inom Israel i dag har det, de är israeliska medborgare och har samma medborgliga rättigheter som judarna och jämför med hur palestinierna i Gaza har det under Hamas styre.

Så att dela landet i två stater är ingen lösning. Enligt Guds, hela jordens herre, enligt hans eget beslut, tillhör hela landet, från Medelhavet i väster till floden Jordan i öster, Israel. 

Men en dag kommer judarna och araberna att finna varandra, säger profeten Jesaja, och stå sida vid sida tillsammans och bli en välsignelse på jorden (Jes 19:24-25).

Till sist – när både araber och judar har funnit och underordnat sig Guds plan – kommer lösningen.

Powered by Labrador CMS