En söndag för livet

När den fria aborten infördes för trettio år sedan, var det självklart att de kristna samfunden och Svenska kyrkan stod i främsta ledet bland dem som varnade för en sådan lagstiftning, därför att den direkt öppnade för utsläckande av människoliv och indirekt skulle komma att leda till ett förråande av hela samhället.
Idag, när aborterna sedan länge uppgår till över 30 000 per år och när det är uppenbart att våld och brutalitet nått en samhällsfarlig gräns, vill allt färre kristna och församlingar engagera sig i ett försvar för människolivet. Men ett sådant försvar behövs. Det behövs för kvinnorna, det behövs för barnen, det behövs för samhällets överlevnad och mentala hälsa.
Livets söndag, som firas tredje advent, nu på söndag, är en viktig manifestation, där kristna gemensamt får möjlighet att göra en markering av stor vikt för samhället.
Sambandet mellan utsläckande av oföddas liv i stor skala och en brutalisering av samhället går inte att förneka. När Polen, huvudsakligen innan en restriktiv abortlag infördes, lyckades sänka antalet aborter till ett minimum, visade det sig att även antalet brott mot barn, till exempel barnamord, minskade. Respekt för det ofödda livet leder till respekt för allt liv. Också det omvända gäller, vilket vi smärtsamt fått uppleva.