Det här behöver alla som diskuterar kriget i Gaza känna till

Situationen i Gaza har under lång tid varit fruktansvärd. För en vanlig svensk är det svårt att förstå hur det ledarskap är funtat som låter den egna befolk­ningen utstå ett sådant oerhört lidande. Särskilt som kriget lätt hade kunnat avslutas över en natt – genom att Hamas lämnade tillbaka sin gisslan och avbröt attackerna mot civila israeler.

En person som har försökt förstå, och på djupet sätta sig in i vad som händer i och omkring Gaza, är den brittiske journalisten Douglas Murray. I sin bok Om demokratier och dödskulter beskri­ver han närgånget vad som hände under den ödesdigra dagen 7 oktober 2023. Han intervjuar överlevande från massakern och han sätter in såväl Hamas som den judiska statens agerande i sitt historiska sammanhang.

För oss som enbart befunnit oss på distans kan det vara svårt att sätta oss in i den realitet som den israeliska armén (IDF) har haft att hantera i sin respons på Hamas illgärningar. Några fakta från Murrays bok kan därför vara värda att stanna upp inför:

• Israels drog sig ensidigt tillbaka från Gaza 2006. I samband med detta tvångsförflyttades ett stort antal judiska familjer från området. Den palestinska myndigheten hade tydligt klargjort att inga judar skulle vara välkomna på deras territorium.

• Året därpå pressades den palestinska myndigheten av Väst att hålla allmänna val på Gazaremsan. Hamas vann med betryggande majoritet, varpå ett stort antal palestinska tjänstemän avrättades på öppen gata, kastades ut från höga byggnader, sköts i ryggen och/eller släpades bakom motorcyklar på gatorna av jublande Hamas­medlemmar.

• Mycket snart ökade också antalet raketer som sköts in över gränsen till Israel, och vars mål var israeliska civila.

• Attacken den 7 oktober involverade tusentals personer, både från Hamas och från andra militanta grupper. Den var väl förberedd. På vissa av de dödade terroristerna hittades detaljerade kartor över kibbutzerna; där framgick även hur många kibbutzmedlemmar som skulle dödas, på vilket sätt, vilka man fick våldta, vad som skulle göras med IDF-soldater etcetera.

• Hamas tunnelsystem, som samman­taget är längre än hela Londons tunnelbana, har cirka 6 000 ingångar. Många av dessa är gömda i civila hus, moskéer, sjukhus och andra icke-militära byggnader. De IDF-soldater som under krigets första månader verkade i Gaza kunde snabbt konstatera att de flesta tunnelingångarna i civila hus hade sin öppning i barn­kammaren (!). Mellan vartannat och vart tredje hem hade militära vapen, inklusive AK-47:or, granater eller raketkastare. Alla skolor och förskolor hade vapenförråd i källaren.

• Inne i hemmen fann man ofta anti­semitisk litteratur, inte minst i form av Adolf Hitlers bok Mein Kampf. Det senare är inte unikt för Gazaremsan; Murray berättar att boken ingår i standard­utbudet i många arabiska bokhandlar, inte minst i grannlandet Egypten.

• Civila användes regelmässigt som skydd för Hamas­terroristerna. De opererade i civila områden, från civila byggnader och iklädda civila kläder. Flera gånger öppnade de eld inifrån grupper av äldre eller handikappade, inte sällan samtidigt som dessa viftade med vita flaggor.

Utifrån dessa och liknande fakta gör Douglas Murray reflektionen: ”Frågan hur en armé ska kunna strida i en sådan situation är ett fruktansvärt dilemma. Hur bekämpar man en fiende som vill att man ska såra och döda människor på dess egen sida? Hur ska en armé kunna göra detta utan att förlora sin egen känsla för moral?”

På detta finns det inte något självklart svar. Och ingen behöver tveka om att IDF ibland har agerat klandervärt i det pågående kriget. För att inte tala om de allt annat än ogrumlade motiv som verkar dölja sig bakom regeringen Netanyahus beslut i frågan. Men ingenting av Israels agerande kan å andra sidan förstås utan att ha ovanstående realiteter klara för sig. 

Och som Ebba Busch skrev i ett omtalat Facebook­inlägg för några veckor sedan: ”Det är otvetydigt att Hamas bär det stora ansvaret för kriget och det mänsk­liga lidandet i Gaza.” Det borde vara tämligen enkelt att enas i fråga om detta.