Opinion
Danska ”jordskredsvalet” från 1973 upprepades 49 år senare
Danska Kristendemokraterne med partiledaren Marianne Karlsmose (t v) i spetsen kämpar nu för sin politiska överlevnad efter valet den 1 november, då hela tolv partier tog sig in i folketinget. (Övriga i bild: Morten Messerschmidt (Dansk folkeparti), Sören Pape Poulsen (Det konservative folkeparti), Alex Vanopslagh (Liberal alliance), Inger Stöjberg (Danmarksdemokraterne) och Jakob Ellemann-Jensen (Venstre).)
Foto: Bo Amstrup/Scanpix/TT
Danmark framstår numera i klass med Italien som det europeiska land med störst partisplittring i sitt parlament. När danskarna gick till val senast, på allhelgonadagen, tisdagen den 1 november, ökade nämligen antalet partier som klarade tvåprocentsspärren för att ta sig in i folketinget, från redan höga tio till tolv.
Det är ett historiskt rekord som inte alla danskar jublar över och som märkbart komplicerar den nu pågående, utdragna regeringsbildningen.
In kom det nystartade mittenpräglade Moderaterne, med tidigare statsministern Lars Lökke Rasmussen (då från liberalkonservativa Venstre) som ledare, med 9,3 procent. Nya i folketinget är även det invandrarkritiska Danmarksdemokraterne (8,1 procent), med svenska SD som förebild, och som startats av tidigare vice partiledaren i Venstre, den uteslutna folketingsledamoten Inger Stöjberg.
ERBJUDANDE!
Världen idag DIGITAL
2 månader för 10 kr!
KÖP
Världen idag
DIGITAL
129,-
kr/månad
KÖP
Världen idag
HELG
159,-
kr/månad
KÖP
Världen idag
PAPPER
189,-
kr/månad
KÖP