Världen idag har i flera artiklar berättat om det migrationsavtal som förhandlats fram i FN och som Sverige väntas godkänna i samband med en konferens i Marocko den 10–11 december och sedan skriva under i New York den 19 december. Migrationsramverket, som rör migranter och inte flyktingar, är inte bindande, men har väckt kritik eftersom det finns en oro för att det på sikt ska bli tvingande.
Länder som Tjeckien, Bulgarien, Israel, Australien, Österrike, Ungern och USA har meddelat att de inte tänker skriva under avtalet, och nu växer också kritiken inom Sverige.
”Det är uppenbart för de flesta att migration inte bara kan hanteras på nationell nivå. Internationell samsyn är nödvändig. Men det finns goda skäl för Sverige att utvärdera, debattera och avvakta med att underteckna FN:s globala migrationsramverk”, skriver Göteborgs-Postens ledarskribent Jenny Sonesson.
Att avtalet inte är juridiskt bindande är inte skäl nog att vara lugn, menar hon och påpekar att riksdagen tidigare beslutat sig för att göra om ”fluffiga” FN-konventioner till svensk lag.
En annan som är kritisk till att Sverige ska skriva under avtalet är Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundson.
”Tanken bakom överenskommelsen, och de problem som den ska försöka bemöta, är det egentligen ingen som ifrågasätter. Globaliseringen och den demografiska utvecklingen gör att vi kan förvänta oss ett ökat migrationstryck för överskådlig tid. Trycket under asylkrisen 2015 kommer att framstå som en mild västanfläkt i jämförelse”, skriver han i en ledare.
Det som är problemet med överenskommelsen är, enligt Gudmundson, att man i sin iver att hjälpa skapar en infrastruktur som gör att problemet växer.
På samma sätt som Sveriges system för att hjälpa skyddslösa flyktingbarn fick följden ”att allt fler föräldrar övergav sina barn, att mängder av vuxna utgav sig för att vara barn och att riktiga barn blev handelsvaror på en rå marknad för uppehållstillstånd” kommer FN-avtalet få oplanerade följder, menar han.
Den svenska övergångsregeringen ser dock inga risker med avtalet.
”Syftet med migrationsramverket är att göra migrationen mer säker, ordnad och reguljär”, skriver man i en text där man bemöter frågor kring överenskommelsen.
”Att hantera migrationens utmaningar och tillvarata dess möjligheter kräver internationellt samarbete. Migrationsramverket syftar till att tillhandahålla den internationella ramen för detta”, skriver man vidare och betonar att ramverket inte kommer tvinga fram förändringar i svensk lagstiftning.
I svenska medier har det varit relativt tyst kring avtalet, men på sociala medier och andra webbsidor diskuteras det flitigt. I lördags arrangerade gruppen ”Stockholmare för ett suveränt Sverige” en demonstration mot avtalet på Mynttorget i Stockholm. Av bilder att döma samlades några hundra personer till manifestationen där bland annat författaren Katarina Janouch talade.
Janouch uttryckte skarp kritik mot att, som hon ser det, politikerna tar beslut som går över folkets huvuden. Hon uttryckte även oro över att mediernas frihet kommer att inskränkas genom migrationsavtalet – en kritik som även Svenska journalistförbundet uttryckt men som regeringen tillbakavisat.
Nya demonstrationer planeras till helgen.