Världen idag möter partiledarna, del 5:

Världen idag möter partiledarna, del 5:
"Vi vill fortsätta öka familjens inflytande"Vi är unika i vår syn på familjen. Det menar kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund som är övertygad om att familjepolitiken bland annat kommer att få verklighetens folk att rösta på KD i höstens val.

Metodiskt, stilla och lågmält svarar KD-ledaren Göran Hägglund på Världen idags frågor när vi möter honom på hans kontor en varm dag i juni. Rösten är så lågmäld att det senare blir svårt att höra honom tala på ljudupptagningen. Men när han talar om äldres utsatthet eller vikten av valfrihet intensifieras röstläget, dessa saker är viktiga för honom. Det är tragiskt, säger han, med ensamhet och isolering och matlådor som delas ut veckovis på äldreboenden. Äldres människovärde, menar han, sitter inte i det de arbetar eller har arbetat med.
– Kanske är det så att vi i Sverige har mycket av vår identitet i vår yrkesroll, men när man inte längre har den blir man ingen. Men människovärdet sitter inte i yrken eller att man arbetar.
Socialminister Hägglund menar att det finns en del att göra politiskt, inte minst har regeringen genomfört skattesänkningar och han kan tänka sig att sänka fler gånger. Men inte allt går att åtgärda politiskt.
– Detta handlar också om politikens gränser. Allt är inte politik. Det finns saker som människor faktiskt ska få bestämma själva och instanser som kyrkor, föreningsliv, grannar och organisationer kan ha en betydande roll. Samhället är inte bara det offentliga.

Göran Hägglund har en klassisk arbetarbakgrund. Han växte upp i bruksorten Degerfors, känd för sitt stora järnverk och det livaktiga fotbollslaget. Hans mamma dog när han var fyra år och pappan, Evert Hägglund, gifte om sig med hans styvmamma, Elisabet Hägglund, som han kallar mamma. Göran Hägglund är uppvuxen inom Pingstkyrkan och är övertygad om att de kristna värderingarna präglar det svenska samhället på ett självklart sätt.
– Intresset för religion är väldigt stort i Sverige precis som i många andra länder. Men kristendomen som har tagits för given är inte lika djup i dag som den har varit. Men väldigt mycket av det som kristendomen förmedlat är självklara inslag i samhället. Ta vad som helst av det som sätts upp på Dramaten. Det skulle vara omöjligt att begripa om man inte hade ett visst mått av kunskap om klassiska kristna värden. Kristendomen har varit bärare av de ideal som de flesta av oss har, vare sig vi är kristna eller inte.

Vad gör dig till en kristen?
– Att jag har en personlig gudstro. Det är viktigt för mig i alla olika sammanhang. Det ger ett bra perspektiv som är nyttigt när det gäller att se den egna litenheten inför stora uppgifter, men också det egna ansvaret att göra så bra man kan för sina medmänniskor. Jag har förtroendet att vara ledare i ett parti som minister och har ganska mycket makt. Det gäller då att använda den på bästa möjliga sätt.

Vad är du personligen mest nöjd med när det gäller vad alliansen uträttat under mandatperioden?
– Det handlar om att vi har haft mod och kraft att ta ansvar i en tuff ekonomisk situation, där vi hade alla chanser att gå dem till mötes som lockade med att vi borde satsa mer pengar som vi inte hade. Det ska vi vara stolta över.
– Sedan finns det många mer konkreta saker som reformeringen av psykiatrin, stora satsningar på äldreomsorgen, åtgärder för att korta köer inom vården, sådant som är mer påtagligt. Men utan att ha klarat av krisen hade vi inte klarat det andra heller.

Reformeringen av psykiatrin nämner du som en av flera reformer. Har dessa reformer landat? Är de genomförda och klara?
– Nej det är väldigt mycket som återstår. Om vi ser på psykiatrin till exempel så är det något som inte görs på ett år, eller ens en mandatperiod. Det som har försummats i tio års tid håller vi på att bygga upp. Och vi har kommit en bra bit på väg.

Finns det något du är missnöjd med om du ser tillbaka på den här mandatperioden?
– Det vi inte lyckades kommunicera särskilt väl handlar om reformeringen av sjukförsäkringen. Men det var en reform som var helt nödvändig. Det är helt orimligt med ett system som stämplar ut människor som med rätt hjälp hade kunnat komma tillbaka till arbete. Det är ett system som är människofientligt. Men jag kan erkänna att vi inte insåg alla delar omedelbart.

Borde ni ha väntat med den reformen som låg på socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrssons bord?
– Nej, det här har vi gjort bra, men det finns säkert saker som vi kunde gjort lite annorlunda. Vi gjorde misstag men vi hade vett att möta kritiken. Det är en av mina stora lärdomar från den här mandatperioden, att när man gör stora förändringar så måste man vara beslutsam och kanske lämna en del detaljer.

Människor som trillat mellan stolarna i systemet, är det dem du kallar detaljer?
– Nja, nu talar jag mer om när man genomför stora reformer generellt. Det går aldrig att fånga in varje enskild del. Frågan är hur bilden ser ut. Det har visats många reportage på tv om människor som farit illa, men så har det senare visat sig att nästan alla kommit tillbaka till arbete. Men visst, det kan fortfarande vara så att regeltillämpningen inte fungerat som den ska.
Tillämpningen av reglerna sköts ju av till exempel Försäkringskassan, vad har ni gjort för att förbättra kommunikationen med dem?
– Just nu kommuniceras det flitigare mellan departementet och olika myndigheter. Det är en stor organisation och bland det svåraste man kan ägna sig åt, men vi arbetar på det.

Vad är du mest nöjd med som partiledare för KD de senaste åren?
– Det är flera saker. Jag tycker att vi har fått en större bredd i partiet. Det är fler personer som gjort sig kända och skapat sig utrymme. Sedan tycker jag också att vi har lyckats skapa en delaktighet. Vi har jobbat väldigt mycket med att kommunicera och utbilda internt, vilket gör att Kristdemokraterna i dag är ett harmoniskt parti med goda förutsättningar.

Vad är det du som ledare har varit bra på?
– Jag visste ganska väl vad jag gav mig in på. Men det är en sak att inse det och förstå det och en annan sak när man står i det. Men jag är noga med att omge mig med bra personer. Förutom den där förstås, säger han skämtsamt och pekar på pressekreteraren Martin Kits som sitter och lyssnar och flinar tillbaka.
– Nej men skämt åsido, vi har en bra process. Det handlar om att kunna kommunicera inom partiet.

Är det kommunikationen som är din styrka?
– Ja, men folk ska också känna att vi åstadkommer saker och ting. Att ett långvarigt arbete för en större valfrihet för småbarnsföräldrar har gett resultat i form av en vårdnadsbidragsreform till exempel. Och ett långvarigt arbete har lett till ett avskaffande av fastighetsskatten och ger långsiktigt trygga spelregler för hushållen. Att vi faktiskt åstadkommer saker och ting med politiken är viktigt att visa.

Inför beslutet om könsneutral äktenskapslag uttryckte allianskollegor att man skulle köra över KD. Hur reagerade du på det?
– Det handlar om fyra partier som samarbetar och då kör man inte över utan man hittar vägar ut. Jag är förstås besviken över att de andra inte nappade på den idé vi hade om en civilrättslig samlevnadsbalk och som hade kunnat göra att alla hade känt sig nöjda. Det finns ju dels en grupp som menar att äktenskapet är en förening mellan man och kvinna och å andra sidan finns det folk som tycker att det fanns ett diskriminerande inslag i lagstiftningen. Hade man tagit vår modell hade man kunnat möta det här och hittat en lösning som båda sidor kunnat känna sig rätt nöjda med. Det är jag besviken på.

Tror du att det finns ett samband mellan KD:s svaga ställning i opinionsmätningarna och hur övriga allianspartier behandlade er i denna fråga?
– Inte alls. Det finns många olika orsaker till att opinionsmätningarna sett ut så. Jag tror att under en mellanvalsperiod har politiken ett mycket litet intresse hos folk. Det intressanta är hur det går i valet.

Och hur kommer det att gå?
– Det kommer att gå bra. Jag tror att det är så att då ser folk mer nyanserat på det. Då har partierna fått större möjligheter att visa sin politik.

Vad är viktigt för er att visa?
– En unik sak som vi har är synen på familjen. Det finns inget annat parti som för fram det på det sätt som KD gör. En familj är sådant som formar oss som personer. I en familj lär vi oss ansvar till exempel. Vi kommer att fortsätta vara det parti som ökar familjens inflytande i Sverige. Men synen på familjen är inte bara något som är aktuellt under det att barnen är små, familjen är något som följer oss genom livet. Då kommer man in på äldre där många känner att de inte blir sedda eller rent av diskriminerade. Vårt synsätt handlar också om att förbättra äldreomsorgen.

Hur kommenterar du Sverigedemokraternas framgångar i en del opinionsmätningar?
– Deras framgångar bottnar dels i att en del människor i vårt land känner att de inte räknas eller känner oro för samhällsutvecklingen. Det visar sig när man tittar på dem som säger sig kunna rösta på Sverigedemokraterna att det är många som inte ser ljust på Sveriges framtid och man känner sig tillbakaträngd och undanskuffad. I detta har vi en politisk roll att spela för att till exempel bryta segregation. Och att uppmuntra till att se människan i stället för att se nationaliteten. Annars blir det så att den person som känner sig undansatt gärna vill hitta någon som står ännu längre ner. Det är en del av förklaringen som vi kan lösa genom en opinionsbildande diskussion. Men det är ett faktum att Sverigedemokraternas affärsidé är att degradera människovärdet.

Förutom en invandrarfientlig retorik har de dessutom tagit över vissa frågor som tidigare förknippats med KD och Moderaterna, till exempel familjen, abortsyn, kristendomens ställning. Hur kommenterar du det?
– De har från tid till annan tagit över delar av andra partiers politik, men när man rensar lite grand så kvarstår kärnan och människosynen där man degraderar människovärdet. Den kristna människosynen är att människan är unik.

Hur ska vi minska alkoholkonsumtionen i Sverige?
– Det är sannolikt det största sociala problem vi har. Vi har också en del psykisk ohälsa som tar sig uttryck men alkoholmissbruket är det största problemet, och det leder till mänsklig tragedi och förfärliga situationer för barnen som inte vågar ta hem kompisar efter skolan. Vi måste arbeta med information och kunskap.

Försvarar du Sveriges restriktiva alkoholpolitik?
– Ja, Sverige har varit mycket framgångsrika med sin restriktiva alkoholpolitik. Många länder i Europa har börjat intressera sig för vår politik och har flyttat fokus från att se alkoholen som en näringspolitisk fråga till att se den som en folkhälsofråga.

De rödgröna vill höja alkoholskatten, vad säger du om ett sådant förslag?
– Prisinstrumentet, det vill säga höga skatter, är vid sidan av alkoholmonopolet viktigast i en restriktiv alkoholpolitik. Därför ska vi ha fortsatt höga skatter. Varje höjning måste dock noga övervägas så att inte smugglingen av illegal alkohol ökar.

Maria Larsson försvarar sitt beslut att tillåta gårdsförsäljning av alkohol. Hur rimmar det med en restriktiv alkoholpolitik?
– Nej, det är felaktigt. Vad regeringen har gjort är att låta utreda frågan på nytt, eftersom många har ifrågasatt den bedömning som den förra utredaren gjorde. Vi är alla överens i regeringen om att gårdsförsäljning inte kommer att genomföras om det kan äventyra alkoholmonopolet eller bidra till ökad alkoholkonsumtion.

Ångrar du dina uttalanden i media om Lennart Sacrédeus i samband med att han petades från EU-vallistan?
– Jag ångrar att vi inte klarade av processen bättre fram till den dagen, det gjorde att jag offentligt tvingades bli tydligare än vad som egentligen borde varit nödvändigt.

Jan Björklund försvarar kristendomsämnets ställning i den svenska skolan. Har ni pratats vid om denna fråga?
– Ja. Jag är väldigt glad för att han har gjort så tydliga ställningstaganden. Vi lever ju i den västerländska kulturen där kristendomen har varit bärare av idéerna för samhället. Det är viktigt av det skälet men också för att folk ska ha ett hum om det kulturarv som finns. Men man behöver också undervisa i de andra religionerna. Vi behöver få en större förståelse för hur andra tänker och hur andra kulturer fungerar.

KDU:s ordförande Charlie Weimers har vid olika tillfällen försökt att föra över diskussionen om valfrihet och stöd till barnfamiljer lite mer från att enbart tala i bidragstermer. Idén om sambeskattning och avdragsmöjligheter för barnfamiljer etcetera är en naturlig del i flera andra länders familjepolitik. Är du helt stängd för sådana tankar?
– För KD är inte tekniken det viktiga utan att ge föräldrar en möjlighet att skapa så trygga och bra omständigheter som möjligt. För en del är det kommunal förskola, för andra privat förskola och för en tredje privat barnomsorgspeng. Det viktiga är inte vad man kallar det utan att vi har mekanismer som gör att man som småbarnförälder känner att man kan göra det som passar bäst för barnen. Precis som vi vuxna är olika så är barn också olika. Det gäller att föräldrarna som är de som känner barnen bäst är de som får besluta. Då kan man titta på många olika idéer. Men tittar man på kontinenten är det rätt vanligt att man har ett skattesystem som tar hänsyn till hur många man är i hushållet, i Sverige har vi inte det.

Felicia Sværen
felicia.svaeren@varldenidag.se