Samhälle

Upprustningen av Sveriges skydds­rum är igång – och intensifieras

Svenska skyddsrum ska klara starka tryckvågor och att byggnaden rasar, men de är inte lika robusta när det gäller kärnvapen och kemisk krigsföring.

En stor del av Sveriges skydds­rum har många år på nacken. Nu pågår – på regeringens initiativ – ett arbete med att kontrollera och rusta upp dem.

– Vi har en bra bild av de vanligaste bristerna, säger Henrik Larsson, på Myndigheten för civilt försvar.

Publicerad Senast uppdaterad

2023 meddelade regeringen att man skulle avsätta över 100 miljoner kronor för att rusta upp Sveriges skyddsrum. Eftersom många av Sveriges omkring 64 000 skyddsrum byggdes under 1900-talets andra hälft behöver de nämligen rustas upp för att fylla sin funktion om krig eller kris skulle inträffa.

– Det viktigaste är att komma i gång med det här arbetet för det får inte stå stilla längre, sade Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, och meddelade att man inte hade tid att vänta på den utredning om skydd av civil­befolkning som den förra regeringen hade tillsatt. 

Därefter har regeringen, i överens­kommelse med Sverige­demokraterna, tillsatte ytterligare medel för upprustningen av skydds­rummen. 

Arbetet med att kontrollera skydds­rummen har påbörjats och nu intensifieras arbetet ytterligare. Omkring 2 000 skydds­rum kontrolleras årligen, men takten kommer att öka efter års­skiftet då läns­styrelserna tar över ansvaret. 

Myndigheten för civilt försvar (MCF), som tidigare hette Myndig­heten för samhälls­skydd och beredskap (MSB), ansvarar för kontrollerna av skydds­rummen. 

– Nu kan det ta flera decennier för ett skydds­rum att få besök, men det kommer att ändras, säger Henrik Larsson, till­förordnad chef för avdelningen för befolknings­skydd på MCF.

Enligt honom är många av skydds­rummen väl rustade för att klara ett krig som Ryssland nu för i Ukraina. Bland annat klarar de av tryck­vågor från vapen på upp till 250 kilo och splitter liksom att byggnaden ovanför rasar. Men det finns andra brister.

– Kemisk krigföring eller kärn­vapen, där är bristerna större. Men det pågår ett arbete med att rusta upp dem, bland annat genom att installera nya filter, säger Henrik Larsson.

En del av dessa kan förklaras med att fastighets­ägare har låtit dra in fiber i husen och då borrat hål som inte tätats efteråt.

– Man har helt enkelt inte tänkt på det när vi inte haft någon hotbild, säger Henrik Larsson.

Andra brister handlar om underhåll eller att exempelvis ventilations­system målats över.

Kontrollerna av landets skydds­rum sker över hela landet och utgår från områden som försvars­makten pekat ut som viktiga för total­försvaret. Gotland, Stockholms län, Norrbotten och hamnarna på väst­kusten är några av områdena som kontrollerats.

Hur lång tid det tar att åtgärda brister som upptäcks beror på omfatt­ningen, men också på hur stor tillgång det finns på material.

– Branschen som tillverkar de specifika saker som behövs har växt så det går betydligt fortare nu än tidigare, säger Henrik Larsson.

Powered by Labrador CMS