Samhälle
Upprustningen av Sveriges skyddsrum är igång – och intensifieras
En stor del av Sveriges skyddsrum har många år på nacken. Nu pågår – på regeringens initiativ – ett arbete med att kontrollera och rusta upp dem.
– Vi har en bra bild av de vanligaste bristerna, säger Henrik Larsson, på Myndigheten för civilt försvar.
2023 meddelade regeringen att man skulle avsätta över 100 miljoner kronor för att rusta upp Sveriges skyddsrum. Eftersom många av Sveriges omkring 64 000 skyddsrum byggdes under 1900-talets andra hälft behöver de nämligen rustas upp för att fylla sin funktion om krig eller kris skulle inträffa.
– Det viktigaste är att komma i gång med det här arbetet för det får inte stå stilla längre, sade Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, och meddelade att man inte hade tid att vänta på den utredning om skydd av civilbefolkning som den förra regeringen hade tillsatt.
Därefter har regeringen, i överenskommelse med Sverigedemokraterna, tillsatte ytterligare medel för upprustningen av skyddsrummen.
Arbetet med att kontrollera skyddsrummen har påbörjats och nu intensifieras arbetet ytterligare. Omkring 2 000 skyddsrum kontrolleras årligen, men takten kommer att öka efter årsskiftet då länsstyrelserna tar över ansvaret.
Myndigheten för civilt försvar (MCF), som tidigare hette Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), ansvarar för kontrollerna av skyddsrummen.
– Nu kan det ta flera decennier för ett skyddsrum att få besök, men det kommer att ändras, säger Henrik Larsson, tillförordnad chef för avdelningen för befolkningsskydd på MCF.
Enligt honom är många av skyddsrummen väl rustade för att klara ett krig som Ryssland nu för i Ukraina. Bland annat klarar de av tryckvågor från vapen på upp till 250 kilo och splitter liksom att byggnaden ovanför rasar. Men det finns andra brister.
– Kemisk krigföring eller kärnvapen, där är bristerna större. Men det pågår ett arbete med att rusta upp dem, bland annat genom att installera nya filter, säger Henrik Larsson.
En del av dessa kan förklaras med att fastighetsägare har låtit dra in fiber i husen och då borrat hål som inte tätats efteråt.
– Man har helt enkelt inte tänkt på det när vi inte haft någon hotbild, säger Henrik Larsson.
Andra brister handlar om underhåll eller att exempelvis ventilationssystem målats över.
Kontrollerna av landets skyddsrum sker över hela landet och utgår från områden som försvarsmakten pekat ut som viktiga för totalförsvaret. Gotland, Stockholms län, Norrbotten och hamnarna på västkusten är några av områdena som kontrollerats.
Hur lång tid det tar att åtgärda brister som upptäcks beror på omfattningen, men också på hur stor tillgång det finns på material.
– Branschen som tillverkar de specifika saker som behövs har växt så det går betydligt fortare nu än tidigare, säger Henrik Larsson.