Upploppen under påskhelgen har beskrivits som de mest våldsamma i Sverige sedan Göteborgskravallerna 2001. I flera städer utbröt kraftiga kravaller när människor var upprörda över att den högerextreme politikern Rasmus Paludans genomförde, eller hade planerat att genomföra, koranbränningar. Många poliser skadades, utrustning förstördes och rent livsfarliga situationer uppstod.

Efteråt har myndigheten kritiserats för att den inte var tillräckligt förberedd för det som hände och att för få poliser var på plats – trots underrättelser på förhand om risken för våld i samband med sammankomsterna.

Gunnar Karlson, tidigare chef för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must), fick därför i uppdrag av polisen att undersöka vad som hände före, under och efter upploppen. Han skulle även komma med utvecklingsförslag.

Nyligen presenterades utvärderingen vid en pressträff. Karlsson hävdade då att det är mycket man inte vet kring personerna som stod bakom upploppen.

– Men det vi kan säga är att det var framför allt unga män. Unga män som bodde i eller i närheten av platserna där upploppen skedde.

Få har koppling till grov organiserad brottslighet eller våldsbejakande extremism, och det finns inga indikationer på att det varit organiserat, enligt utvärderingen.

Exakt vad som ledde fram till att våldet kunde urarta som det gjorde går inte att säga, enligt Gunnar Karlson. Det handlar om flera olika bakomliggande faktorer.

Den generella underrättelseinformationen som fanns på förhand anser han dock har hanterats på ”ett mycket rimligt vis”.

– Det var just en generell hotbildsbedömning, och den var lika sann på förmiddagen på skärtorsdagen i Råslätt i Jönköping där ingenting hände som den var några timmar senare i Linköping och Norrköping där det blev våldsamma upplopp, säger Gunnar Karlson och fortsätter:

– Det som snarare varit problemet, tycker jag, är att det funnits väldigt lite av lokal information och lokalt underrättelsematerial – det vill säga det som används för att komma fram till om de hypotetiska riskerna faktiskt kommer att materialisera sig på just den här platsen, just i dag, eller ej.

Med bättre kunskap om den lokala hotbilden hade man kunnat tilldela mer resurser för att hantera upploppen, enligt Karlson.

Utredningen landar i 35 förslag som bland annat rör hur man i framtiden kan ha bättre och mer konkreta underrättelseunderlag inför varje situation.