Ulf Ekmans sista predikan före pensionen

Livets ord i Uppsala var fylld till brädden i går, söndag, och på kyrktorget väntade en uppsjö tårtor till det avslutande avtackningsfikat av Livets ords grundare och förstepastor under 30 år, Ulf Ekman.
För några månader sedan gick hans hustru Birgitta i pension, och nu är det alltså dags för Ulf Ekman själv att också ta det steget. Eller, som han formulerade det, att avsluta det här kapitlet. För fler blir det, det menar Ulf Ekman också själv.

Först ut bland tacktalarna var församlingen Livets ords nye förstepastor Joakim Lundqvist som betonade att framför andra egenskaper han sett hos Ulf Ekman under de år han fått arbeta nära är bredden och mångsidigheten.
– Jag har sett dig predika med passion och närvaro för tusentalspersoner, men jag har också sett dig ha samma passion och närvaro när du talar med enskilda. Du är fokuserad och ger alltid ditt bästa, sade Lundqvist bland annat.
Någon verklig pension trodde han däremot inte på.
– En pionjär blir aldrig riktigt pensionär.
Urban Karlsson, distriktspastor och mångårigt ansvarig för församlingens diakoniarbete visade ett bildspel och lyfte bland annat fram det faktum att Ulf Ekman alltid valt att koppla till den äldre generationen. Svärfar Sten Nilsson, stockholmspastorn Bror Spetz och världsförkunnaren Lester Sumrall nämndes bland en rad andra namn, hos vilka Ulf Ekman sökt råd och stöd genom åren.

Robert Ekh, andrepastor och parhäst sedan den tidigaste starten för 42 år sedan, lyfte framför allt fram en sida han inte trodde syntes så mycket publikt.
– Du har alltid gett förtroende och haft tilltro till andra människors gåvor och kvaliteter. Det har fört mig och andra ut ur medelmåttiga liv till ett äventyr med Jesus.
Därefter släcktes ljuset och en kvinna kliver in på scenen i motljus. När ljuset tändes, stod Carola Häggkvist där och sjöng ”To God be the Glory” till församlingens jubel.

När Ulf Ekman fick ordet ville han först kommentera vad hans pensionering innebär av förändring. Han berättade då att det inte skulle handla om att ligga på sofflocket, men att det definitivt är ett skede som avslutas och en ny tid som tar vid. Han berättade också att han nu lovat hustrun Birgitta att ta det lite lugnare med skrivandet för en tid, men att det samtidigt finns många böcker som väntar på att skrivas.
– Jag ser fram emot att ta det lite lugnare. Det har jag lovat många gånger och nu har jag tänkt uppfylla det, sade Ulf Ekman under både eget och andras skratt.
Ulf Ekman berättade också att han hade fått ett ord från Herren innan pastor Joakim Lundqvist avskildes till ny förstepastor: ”Uppgiften är avslutad, men verket vilar i goda händer”.
– Verket vilar förstås i Guds händer djupast sett, men också i dina händer, i pastorernas och församlingsmedlemmarnas, förklarade Ulf Ekman och lade till: Jag är övertygad om att denna församling kommer att växa väldigt mycket.