En enorm människomassa fyllde Petersplatsen i Rom när de forna påvarna Johannes Paulus II och Johannes XXIII helgonförklarades på söndagen. Ytterligare flera miljoner världen över följde den unika kanoniseringen via tv. Påvar som helgonförklaras lockar förstås alltid en storpublik, men aldrig tidigare har två påvar helgonförklarats på samma dag och denna gång med ytterligare två påvar närvarande. Förutom påve Fransiskus närvarade också Franciskus företrädare Benedictus XVI, dock inte vid altaret.
Påven Johannes XXIII var långtifrån 1958-års konklavs första val. Kardinalerna, brukligt instängda i Sixtinska kapellet, sände tio svarta röksignaler genom skorstenen innan den elfte röken var vit och en ny påve hade valts. Det var bondsonen Angelo Roncalli, 77, som till slut valdes. Under sina fem korta år som påve hann han dock sätta sitt märke på kyrkans historia för all framtid, genom att inkalla och öppna det andra Vatikankonciliet.
Johannes XXIII ville öppna kyrkans dörrar mot den moderna värden. Uppdatering (aggiornamento), och ekumenik var de ledmotiv påven angav. En konsekvens av konciliet var att mässan började firas på folkspråket och lekmännens roll i kyrkan framhävdes. Förut var katoliker förbjudna att delta i gudstjänster med andra kristna, efter konciliet är katoliker utifrån det gemensamma dopet förpliktigade att göra så mycket som möjligt tillsammans med andra kristna.
Valet av polske Karol Wotjyla år 1978 väckte också det häpnad. Katolska kyrkans första icke-italienske påve sedan 1523 var ett faktum med honom, som tog påvenamnet Johannes Paulus II.
Johannes Paulus II tillskrivs ha bidragit till kommunismens fall i Polen genom sin hållning mot kommunismen och popularitet i hemlandet.
Nuvarande påven Fransiskus anses ha tänjt på reglerna för kanoniseringen av Johannes XXIII genom att besluta att det räcker med ett mirakel, inte som brukligt två, för att göra honom till ett helgon.
Johannes XXIII var påve från 1958 till sin död 1963. Johannes Paulus II var påve från 1978 till sin död 2005.
