Nyheter

Tre av tio IS-krigare tillbaka i Västeuropa

Minst 106 svenska medborgare som har krigat för Islamiska staten har återvänt till Sverige, enligt en rapport. Bilden föreställer IS-krigare som marscherar i Raqqa, troligtvis år 2014. Foto: AP / TT
Minst 106 svenska medborgare som har krigat för Islamiska staten har återvänt till Sverige, enligt en rapport. Bilden föreställer IS-krigare som marscherar i Raqqa, troligtvis år 2014. Foto: AP / TT
Magnus Ranstorp Foto: TT
Magnus Ranstorp Foto: TT

Minst 5 600 av de personer som rest från västvärlden för att kriga för Islamiska staten är nu tillbaka i sina medborgar- skapsländer.– Det är farliga individer vi talar om, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp, och menar att Sveriges hantering av frågan är ”under all kritik”.

Publicerad Uppdaterad

Återvändarna har i många fall låg våldströskel. De har dödat och varit med om tortyr och andra grymheter. Och de söker i många fall upp sina gamla radikala miljöer.

Magnus Ranstorp

I takt med att terrororganisationen Islamiska staten drivits tillbaka i Syrien och Irak, har alltfler IS-krigare återvänt till väst.

Enligt en kartläggning gjord av det New York-baserade säkerhetsföretaget The Soufan Center (TSC) anslöt sig minst 40 000 utlänningar till Islamiska staten runt år 2014, skriver Dagens Nyheter. Av dessa ska 7 400 ha kommit från västvärlden, varav cirka 5 000 från Europa och minst 300 från Sverige.

Nu är minst 5 600 av IS-krigarna från väst tillbaka i de länder där de har medborgarskap, skriver tidningen. Siffrorna är i underkant, eftersom de flesta länder inte för statistik över återvändarna, konstaterar man.

Omkring 30 procent av IS-krigarna från Västeuropa uppges vara tillbaka. För ett år sedan uppskattades det att 106 av personerna med svenskt medborgarskap är tillbaka.

Magnus Ranstorp, terrorforskare vid försvarshögskolan, som har varit med och tagit fram statistiken om de svenska IS-krigarna, menar att de som återvänder långt ifrån är några ”Svenssons”.

– Återvändarna har i många fall låg våldströskel. De har dödat och varit med om tortyr och andra grymheter. Och de söker i många fall upp sina gamla radikala miljöer. Det är farliga individer vi talar om, säger han till DN.

För Världen idag berättar han, att han anser att svenska myndigheters hantering av frågan är ”under all kritik”.

– Extremister möter väldigt lite motstånd. Det är ”fritt fram”. Vill vi ha det så? säger han.

Enligt Ranstorp kan passiviteten utgöra en risk för samhället.

– Vi har redan haft två svenska återvändare som har varit inblandade i två av de värsta terrordåden i Europa, nämligen det i Paris och Bryssel. Det visar ganska tydligt vad återvändarna kan innebära, säger han.

Magnus Ranstorp påpekar att Europol och Interpol har databaser över IS-krigare, och att Säpo har bra koll på de svenska återvändarna.

Sedan 2016 är det olagligt att göra terrorresor – varför griper inte Säpo IS-krigarna vid gränsen?

– De reste innan den här lagen infördes, så Säpo kan inte gripa dem för det. Regeringen tittar nu på om samröre med terrororganisationer ska bli olagligt, säger Ranstorp.

Vad kan göras?

– Vi behöver satsa på förebyggande insatser, vi behöver hårdare tag när det gäller lagstiftning och vi behöver insatser i kriminalvården och frivården. Framför allt behövs ett helhetstänk. Som det är nu har vi ingen tydlig målsättning, utan ägnar oss åt brandsläckning här och där, säger han.

Enligt Ranstorp räcker det inte med att stifta nya lagar.

– Ofta handlar det här om ideologier, som exempelvis salafismen. Därför behövs ett helhetsgrepp.

Hur länder bekämpar IS-krigare skiljer sig åt. I Frankrike kan återvändare som varit i kontakt med IS dömas till mångårigt fängelsestraff för ”konspirerande med en terrororganisation” och i Tyskland har de flesta återvändare dömts till någon form av straff, skriver DN. I Ryssland är det, sedan några år tillbaka, förbjudet att strida för paramilitära grupperingar utomlands, skriver tidningen.

”Det innebär att alla som återvänder från Syrien eller Irak efter att ha krigat där kan arresteras direkt på flygfältet”, skriver man.

Något sådant tror dock inte Ranstorp på för Sveriges del.

– Vi måste ha en rättssäkerhet, säger han.

Världen idag har varit i kontakt med Säpo, för att höra vad de skulle vilja att regeringen gjorde, men de svarar att de inte har några synpunkter på lagen. Världen idag har även sökt justitieminister Morgan Johansson, men har inte fått något svar.

Powered by Labrador CMS