Nyheter

Svidande kritik mot regeringens och FHM:s coronahantering

Regeringen lyssnade för mycket på Folkhälsomyndigheten, och Folkhälsomyndigheten vidtog för få åtgärder mot coronaviruset i början av pandemin, slår coronakommissionen fast.
Regeringen lyssnade för mycket på Folkhälsomyndigheten, och Folkhälsomyndigheten vidtog för få åtgärder mot coronaviruset i början av pandemin, slår coronakommissionen fast.

För detta statsminister Stefan Löfven och Folkhälsomyndighetens förre chef Johan Carlson pekas ut som ansvariga för brister i coronahanteringen.Coronakommissionen anser att flera åtgärder var sena och otillräckliga.

Publicerad Uppdaterad

När ett nytt och farligt virus, som ingen är immun emot, börjar få fäste i landet – då är det ett ... kritiskt läge.

Mats Melin, kommissionens ordförande

Kommissionens fränaste kritik handlar om att mer borde ha gjorts för att minska smittspridningen under tidig vår 2020.

Resenärer som 2020 varit på sportlov utomlands borde satts i hemkarantän. Ett tillfälligt inreseförbud för utlänningar borde ha införts senast i mitten av mars.

Kommissionen anser också att det är ”anmärkningsvärt” att det tillåtna antalet deltagare vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar inte sänktes till 50 förrän den 29 mars.

Och regeringen borde ha skaffat sig lagstöd för att kunna stänga köpcenter, restauranger, simhallar och kulturverksamheter redan tidig vår 2020.

Att inte fler åtgärder infördes då ledde, enligt kommissionens ordförande Mats Melin, till att smittspridningen i samhället blev högre. Det i sin tur ledde till att fler äldre dog på särskilda boenden. Däremot kan kommissionen inte bedöma hur mycket dödligheten har påverkats. Sverige hade låg överdödlighet under åren 2020–2021, men våren 2020 hade Sverige tidvis de högsta dödstalen i Europa.

– Folkhälsomyndigheten (FHM) bär ansvaret för att inledningsvis ha vidtagit och förordat få, sena och föga kraftfulla åtgärder som inte lyckades kraftigt begränsa smittspridningen, säger Melin.

Ansvaret för den defensiva hållningen läggs på FHM:s dåvarande generaldirektör Johan Carlson.

Regeringen förlitade sig i sin tur, enligt kommissionen, för mycket på FHM och är djupt kritisk till att den lät myndigheten hålla i taktpinnen under större delen av 2020.

– Vi anser att 2020 års regering och förre statsministern Stefan Löfven bär ett ansvar för att långt fram i pandemin i huvudsak okritiskt ha godtagit Folkhälsomyndighetens bedömningar och för att inte ha gett direktiv till myndigheten att korrigera den inslagna kursen, säger Melin.

Till Löfvens försvar säger han att dokument som kommissionen tagit del av tyder på att Löfven försökte återta taktpinnen på hösten.

Regeringen och FHM borde ha tillämpat den så kallade försiktighetsprincipen, menar kommissionen.

– Det innebär att man inte ska vänta på bättre kunskap, utan handla snabbt och kraftfullt och sedan skala ner om det visade sig att man tog i för mycket, säger Melin.

Regeringen borde även ha tagit på sig ett tydligare ledarskap när det gäller informationen till allmänheten, anser kommissionen.

FHM:s kommunikation var för otydlig och gav utrymme för personliga tolkningar, hävdar kommissionen. FHM kritiseras vidare för att under lång tid avfärdat munskydd. Anvisningar om hur de skulle användas borde ha kommit så snart de fanns att tillgå för de flesta.

– I vart fall borde inte munskydd kategoriskt ha avfärdats som smittskyddsåtgärd, säger Melin.

Det senare ledde till, enligt kommissionen, att många struntade i munskydd när Folkhälsomyndigheten bytte fot och rekommenderade dem.

Mats Melin uppger att det i grunden var rätt med råd och rekommendationer, men att mer kan behövas i kritiska skeden.

– När ett nytt och farligt virus, som ingen är immun emot, börjar få fäste i landet – då är det ett sådant kritiskt läge.

Powered by Labrador CMS