I oktober 2010 antog Europarådet en resolution om samvetsfrihet för vårdpersonal – ett beslut som var ett kraftigt bakslag för svenska
socialdemokraten Carina Hägg, som lämnat in en motion med det motsatta syftet – hon ville begränsa rätten till samvetsfrihet, eftersom det sågs som ett hot mot aborträtten.
Europarådet slog i stället fast att ingen vårdpersonal kan tvingas medverka till abort eller dödshjälp mot sitt samvete.
Men från svensk sida har den resolutionen inte accepterats. I maj 2011 beslutade riksdagen att uppmana Europarådet att riva upp resolutionen – och endast Sverigedemokraterna gick emot riksdagsmajoriteten. Kristdemokraterna valde att avstå från att rösta.
Att Sverige inte följer Europarådets resolution har nu lett till en anmälan mot Sverige till Europarådets kommitté för sociala rättigheter. Bakom anmälan står FAFCE, en katolsk paraplyorganisation för europeiska familjeorganisationer och svenska organisationen Pro vita samt föreningen KLM, Kristna läkare och medicinstudenter.
– Sverige, som internationellt har ett ypperligt rykte beträffande demokrati, rättsstaten och mänskliga rättigheter, har här visat en brist på respekt för det parlamentariska arbetet i Europarådet. Det är mycket överraskande att Sverige valt att köra över Europarådets resolution, säger Maria Hildingsson, generalsekreterare vid FAFCE.
– Som svensk ser jag det som förvånande hur lite respekt Sveriges riksdag haft för detta beslut. Jag tror Sverige skulle tjäna på att lyssna på erfarenheter från andra europeiska länder.
I de flesta länder i Europa är samvetsfrihet en lagstadgad rättighet.
– När frågan togs upp i Europarådet var det enligt rapportören sex av de 47 medlemsländerna, där samvetsfriheten inte var tillräckligt reglerad, konstaterar Maria Hildingsson.
Att Sverige inte respekterar resolutionen om samvetsfrihet är anmärkningsvärt, menar juristen Ruth Nordström, som representerar Pro vita, en organisation som arbetar för mänskliga rättigheter och människovärde.
– Vi har en lång tradition av religionsfrihet, men i alla konventioner om mänskliga rättigheter står samvetsfrihet tillsammans med religionsfrihet, tron och samvetet vävs samman. Har man inte rätt att manifestera det man tror är det ingen rättighet längre.
Anmälan kan leda till att regeringen tvingas ge ett svar till Europarådet. Maria Hildingsson hoppas att det ska leda till att Sverige inser att demokratiskt fattade beslut ska respekteras. Man kan inte delta i en parlamentarisk samling och säga att man inte vill respektera ett visst beslut. Det strider mot rättsstaten och det vill vi uppmärksamma.
Med anmälan vill man också stärka vårdpersonalen, förklarar Ruth Nordström.
– Vi vill göra dem medvetna om sin rätt till samvetsfrihet, att de har stöd till det i alla internationella konventioner och deklarationer.
En konsekvens av att Sverige inte genomfört det beslut som Europarådet fattat, är att vårdpersonal som av samvetsskäl inte vill medverka vid exempelvis aborter riskerar att inte få utöva sitt yrke.
Ruth Nordström menar att man tvärtom borde se samvetsöm personal i vården som en tillgång.
– I alla andra sammanhang ses det som en tillgång och i vårdyrket ställs det på sin spets när det handlar om att rädda och skona liv. Vad blir nästa steg om vi inte respekterar människolivs okränkbarhet inom vården?
Maria Hildingsson menar att det är viktigt för samhället att det finns utrymme för personer vars övertygelse om livets värdighet får dem att säga nej till vissa saker.
– Man kan se på den biomedicinska utvecklingen och debatten om aktiv dödshjälp att det finns frågor som blir komplicerade ju mer tekniken utvecklas. Man kan se oroväckande tendenser i länder där det finns rätt till aktiv dödshjälp, till exempel att det i Belgien diskuteras dödshjälp till barn. Man kan fråga sig var tryggheten för utsatta individer finns och därför är samvetsfriheten viktig – det är en garant för att människans värdighet respekteras.
Ruth Nordström pekar på att Sverige undertecknat Europeiska sociala stadgan, som i artikel elva talar om ”den enskildes rätt till skydd för sin hälsa”.
– Där slås fast att staterna måste utreda orsaker till ohälsa och utbilda för att främja hälsa och förhindra sjukdomar och olyckor. Här finns en stark koppling till patientsäkerhetslagen från 2011, som ska ge ett starkare skydd mot vårdskador. Vi menar att Sverige på flera punkter bryter mot lagen.
Det gäller bland annat att Sverige gör för lite för att få ner det höga antalet tonårsaborter, att könsselektiva aborter inte förhindras och bristande åtgärder för att förhindra att aborter görs på foster, som är så utvecklade att de visar livstecken efter aborten. Anmälan tar också upp fall där felaktiga bedömningar av ultraljud lett till att friska foster av läkare felaktigt förklarats vara svårt skadade, vilket lett till att abortpiller skrivits ut.
– Abortfrågorna är inte lätta att hantera, men vi måste våga tala om det här i Sverige. Efter snart 40 år med fri abort borde det vara dags att diskutera mer öppet. När vi ser fall där foster som aborterats rör på sig och kippar efter andan, då kan vi inte längre hantera dessa människoliv som något banalt. När det gäller ungdomsaborterna erbjuder Sverige mycket få lösningar. Det måste ges stöd, med ekonomiska och sociala förutsättningar, för dem som vill behålla barnet.
När det gäller könsselektiva aborter uppvisar Sverige dubbelmoral, menar Ruth Nordström. Å ena sidan markerar Sverige mot flickaborter i internationella sammanhang, men på hemmaplan vidtas inga åtgärder för att förhindra att aborter görs på grund av barnets kön.
– När vårdpersonal gjorde en anmälan till Socialstyrelsen efter att en kvinna förklarat att hon ville göra abort enbart för att det var en dotter hon väntade, blev svaret att könsaborter inte strider mot lagen.
Anmälan gäller nio punkter
I anmälan mot Sverige tas nio punkter upp, där Sverige anses bryta mot resolutioner och konventioner som Sverige bundit sig till genom att vara medlemsstat i Europarådet. Punkterna lyder så här i sammanfattad översättning:
1 Sverige har misslyckats att införa ett heltäckande och tydligt juridiskt ramverk för hur samvetsvägran inom vården ska hanteras.
2 Sverige har misslyckats med att försäkra hälsovårdspersonal, läkare och medicinstudenter att inte diskrimineras när de kräver rätt till samvetsfrihet.
3 Sverige tillåter att Socialstyrelsen i strid med lagen medger sena aborter där fostret är livsdugligt.
4 Sverige förhindrar inte allvarliga incidenter när kvinnor i samband med ultraljud felaktigt informeras av läkare att fostret inte längre är vid liv.
5 Sverige förhindrar inte allvarliga brister då läkare rekommenderar abort, men fostret vid senare ultraljud visar sig vara livsdugligt.
6 Foster/barn som föds levande efter abort skyddas inte.
7 Socialstyrelsen har inte infört heltäckande och tydliga riktlinjer som försäkrar att liknande misstag och incidenter inte upprepas.
8 Sverige har inte tagit fram riktlinjer för hur det mycket höga antalet aborter i den yngsta åldersgruppen ska minskas.
9 Sverige motverkar inte aktivt aborter där foster väljs bort på grund av kön.
