Att hormonbehandling vid könsbyte skulle ge ökad risk för cancer, hjärtsjukdomar och stroke ligger det endast lite sanning i, enligt överläkaren och endokrinologen Stefan Arver. Han är chef för Anova (andrologi, sexualmedicin och transmedicin) vid Karolinska universitetssjukhuset i Stock­holm och har stor erfarenhet av behandling vid könsdysfori.

– Det finns risker förenade med vissa typer av läkemedel, säger han.

Enligt Arver handlar det framför allt om syntetiska östrogentabletter, som kan ge ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, men sådana används endast i undantagsfall i Sverige, påpekar han.

I stället används oftast kropps­identiskt östrogen i form av gel eller plåster, säger Arver.

När det gäller kvinnor som behandlas med testosteron finns det, enligt överläkaren, inga data som indikerar ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Kvinnan som passerat klimakteriet, har kvar sin livmoder och behandlas med hormoner, behöver dock ett särskilt hormon, gestagen, som skydd mot livmodercancer. Och detta gestagen tycks öka risken för blodproppar och hjärtkärlsjukdom, säger han.

Att hormonbehandling i sig skulle ge ökad risk för cancer finns det inte mycket belägg för, enligt Stefan Arver. Han säger att det finns enstaka rapporter om att kvinnor som behandlas med testosteron har fått cancer i äggstockarna, men han menar att fallen är för få för att man ska kunna säkerställa att det finns en koppling.

Även om behandlingen vid ett könsbyte, enligt Stefan Arver, endast är förenad med små risker, drabbas transsexuella i högre grad av både psykisk och fysisk ohälsa än befolkningen i stort.

– Gruppen som sådan har en översjuklighet, säger han.

Enligt Arver har detta psykosociala orsaker.

– Transsexuella drabbas i högre grad av hjärt- och kärlsjukdomar, säger han.

Att gruppen löper högre risk för att begå självmord stämmer, enligt Stefan Arver. Risken är ungefär dubbelt så hög som hos befolkningen i stort, menar han.

Vad detta beror på är, enligt Arver, oklart.

Blir självmordsrisken lägre efter könsbytet?

– Det finns inga sådana uppgifter, nej. Det vi vet är att könskorrigering leder till minskning av könsdysfori.

Stefan Arver påpekar att personer med könsdysfori kan ha psykiska sjukdomar och att detta inte förändras av en könsbytesbehandling.

– Traumatiska händelser från barndomen, depressioner och ångest botas inte. Man blir inte en ny människa, säger han.

Skulle enbart psykoterapi hjälpa de här personerna lika mycket?

– De behöver samma behandling som andra personer med psykisk problematik. Sedan är könsdysforin ytterligare en faktor. Tar man bort en komponent blir livet lite ljusare, men det löser inte alla problem.

Upplever du att patienterna har en övertro på könsbytet – att det ska lösa mer än det gör?

– Det är en viktig del att klargöra detta under utredningen så att personen har en realistisk bild. Man kan komma in i föreställningen att ”så fort jag har gjort det kommer jag bli rik, lycklig och vacker”, men så funkar inte livet.