Drygt 80 procent av vad tidningen kallar ”ekonomiska enheter” i Svenska kyrkan kommer att ha minst en skolavslutning i någon av sina kyrkor i år. Detta visar svaren på en enkät som Kyrkans Tidning skickat ut till alla ekonomiska enheter i kyrkan.
När samma fråga ställdes år 2011 svarade nästan 90 procent att de hade skolavslutningar i sina kyrkor. Andelen pastorat som inte har skolavslutningar har alltså minskat med omkring 10 procentenheter.
14 procent av församlingarna och pastoraten svarar att skolavslutningarna 2022 blivit färre efter pandemin, medan åtta procent säger att de i år kommer ha fler avslutningar än de hade innan.
Det kan bero på att skolorna vill att eleverna ska sitta mer utspridda och därför har fler sittningar. Andra skolor har hittat egna former för skolavslutningar, skriver Kyrkans Tidning.
För de allra flesta är dock antalet skolavslutningar oförändrade sedan före pandemin.
De flesta församlingarna som har skolavslutningar har dem för grundskolor. Skolavslutningar för för- och gymnasieskolor är mindre vanligt.
Många har en ljus bild av framtiden för skolavslutningarna. År 2011 trodde 15 procent att skolavslutningarna i deras pastorat eller församlingar skulle vara borta inom fem år. I år svarade något fler, 21 procent, att de inte tror att det kommer att hållas skolavslutningar om fem år. Men 79 procent tror att skolavslutningarna kommer leva kvar i deras församling eller pastorat.
I dag finns heller inte samma mediedebatt om skolavslutningar i kyrkan som tidigare. Hela 76 procent av de svarande uppger att det i dag inte finns någon debatt i lokalsamhället kring skolavslutningar i kyrkan.
– Skolavslutningarna som mediefenomen har stendött, instämmer forskaren Viktor Aldrin, forskare vid Högskolan i Borås och författaren till boken Skolavslutningar i kyrkan och spelet om religion i svensk skola.
Han menar att det finns en pågående debatt om religion i svenska skolan, vilken flyttar runt mellan olika arenor. Viktor Aldrin upplevde att debatten om skolavslutningarna nådde sin topp 2017. Sedan dess har den skiftat till att handla främst om religiösa friskolor.