I förrförra veckans avsnitt av SVT-programmet Skavlan berättade psykologiprofessorn Jordan Peterson, för publiken och en skeptisk Annie Lööf, att ju mer jämställt ett land är, desto större är personlighetsskillnaderna mellan män och kvinnor.
Tidigare i år kom en ny svensk studie som bekräftar Petersons uttalande. Grundat på enkätsvar från över 130 000 personer i 22 länder visar studien just det som Peterson säger.
Allra störst könsskillnader är det, enligt undersökningen, i Nederländerna, Norge och Sverige. Det är också länder som ligger högt upp när det gäller jämställdhet.
Kina, Malaysia, Japan, Sydkorea och Indien är de länder i undersökningen där skillnaderna mellan mäns och kvinnors personlighet är minst. Och det är alltså länder som ligger långt ner på jämställdhetsskalan i undersökningen.
– Detta är egentligen inget nytt, vi har sett liknande resultat i flera stora studier de senaste 15 åren, säger studiens huvudförfattare Erik Mac Giolla, forskare i psykologi vid Göteborgs universitet, till tidningen Forskning & framsteg.
För Världen idag berättar han att det är oklart vad sambandet mellan jämställdhet och könsskillnader beror på.
– Forskare har föreslagit olika förklaringar. En evolutionär/biologisk förklaring är att könsskillnaderna blir större på grund av att det i mer jämställda länder finns mer utrymme och möjlighet för biologiska skillnader att visa sig. En socialkonstruktivistisk förklaring är att könsidentitet kanske blir viktigare i mer jämställda länder, säger han.
Oavsett förklaring så är resultatet, enligt Erik Mac Giolla, väldigt svårt att förena med teorier som gör gällande att man borde se raka motsatsen – det vill säga att män och kvinnor blir mer lika varandra ju mer jämställt ett land är.
Det som är nytt med Erik Mac Giollas studie är att han och hans kollegor mätte könsskillnader i de fem stora personlighetsdragen (”The Big Five”) samtidigt, det vill säga öppenhet, målmedvetenhet, extroversion/introversion, vänlighet och känslosamhet.
– Tidigare studier har antingen tittat på varje enskild egenskap eller tagit den genomsnittliga skillnaden mellan de fem egenskaperna, förklarar han.
Att titta på alla egenskaperna samtidigt ger ett bättre resultat, påpekar Erik Mac Giolla och gör en jämförelse med studier av ansiktet.
– Om vi tittar på varje ansiktsdel enskilt, till exempel näsan, läpparna, hakan och så vidare, kommer skillnaderna vara rätt små. Om vi däremot studerar helheten, alltså tittar på allt på en gång, är vi mycket bra på att särskilja mäns och kvinnors ansikten.
Resultatet i Erik Mac Giollas studie går i linje med studier som visar att ju mer jämställt ett land är, desto större skillnad är det mellan mäns och kvinnors yrkesval. Erik Mac Giolla hänvisar till en studie gjord av forskare vid Leeds Beckett University i Storbritannien och University of Missouri i USA.
– Deras studie visar att i mer jämställda länder är det färre kvinnor som väljer att studera så kallade stem-ämnen, det vill säga vetenskap, teknologi, ingenjörsvetenskap och matematik. I Sverige är det ungefär 25 procent kvinnor som studerar dessa ämnen, vilket kan jämföras med cirka 40 procent i Algeriet.
Finns det några brister med er studie?
– Den största bristen är att urvalet inte är ett så kallat ”representativt urval”. Detta innebär att man måste vara lite ödmjuk inför sina resultat. Men eftersom resultatet visar en trend som har setts i flera studier sedan omkring 2001, och eftersom det blir svårt att förklara varför urvalsproblematik skulle leda till just denna korrelation, är jag ändå ganska övertygad om det generella mönstret som hittades.
Hur har studien mottagits i Sverige och utomlands?
– Väldigt blandat. Några verkar uppfatta resultatet som mycket kontroversiellt – även när det har visats gång på gång – andra verkar tycka att det är självklart att det är så här.