Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

"Strävan efter synlig enhet viktig"

Den kyrka som Ulf Ekman och hans hustru går in senare i vår är en mångfacetterad bjässe, som på senare tid delvis färgats starkt av karismatisk väckelse. Det är en kyrka som anser sig förvalta strävan efter synlig kristen enhet, och som samarbetar både med kristna och "människor av god vilja".

Nyheter · Publicerad 15:45, 11 mar 2014

– Katolska kyrkan är inte entydig, eftersom människor inte är entydiga. Det finns många tolkningar och förståelse av tron inom den katolska kyrkan, precis som i den protestantiska världen.
Det säger Bengt Malmgren, Stockholmsbo, bloggare och katolsk karismatiker. Han deltog i en studieresa till Rom tillsammans med paret Ekman 2011, och har i likhet med många andra sett hur Livets ords grundare långsamt närmat sig en katolsk förståelse av kyrka, ämbete och sakrament.
– Katolikerna menar att Kristus grundat en enda kyrka på jorden, och att katolska kyrkant förvaltar den kristna uppenbarelsens fullheten. Synen på kyrkan som en enda och det katolska konceptet för detta har som jag förstår starkt attraherat Ulf Ekman, och som han nu bejakar, säger Bengt Malmgren.

Exakt hur en framtida, enad Kyrka kommer att se ut är dock inget som katolikerna siar om.
– Det handlar inte om att den ena samfundet ska ansluta sig till den andra, vilket den förra påven Benediktus påpekat i en intervjubok. Utan vi går framåt tillsammans, och anförtror oss åt Herren och Andens ledning som visar vägen. Någonstans där framme väntar sedan enhet i den enda kyrkan. Det handlar om att ha förtroende för den processen och ge upp tanken på att mitt samfund, min väg är den enda rätta.

Tills vidare lever ett grundmurat samfundstänkandet kvar sida vid sida med ett mer öppet förhållningssätt.
– Å ena sidan finns "Aletheia"-sättet att se Katolska kyrkan, där katolicism och evangelisk väckelsekristendom är som två olika religioner, med en avgrund däremellan. Och sedan finns det andra synsättet, som många protestanter ger uttryck för, som Mikael Karlendal, Peter Halldorf och Marcus Birro – att alla vi kristna hör samman och att Katolska kyrkan är en självklar del i detta.

Skepsisen finns även inom det katolska lägret, där det finns grupper som ser både ekumenik i sig och Andra Vatikankonciliets nytänkande som något ont.
- Det är bara att se på reaktionerna kring påve Franciskus, som med sin person och sina uttalandet rört om i grytan en hel del. För en del katoliker väcker det hopp om förnyelse och utveckling, och en fortsättning på processen från Andra Vatikankonciliet med ekumenik och uppdatering som ledord. För andra väcker det farhågor och rädsla, eftersom man vill ha kvar en kyrka som är triumfatorisk och centralstyrd och där ekumenik inte handlar om dialog, utan bara om att de andra skall komma till oss.
Den rörelse inom den globala kristenheten som paret Ekmans steg in i katolicismen kan ses som ett uttryck för, måste också ses utifrån den karismatiska förnyelsen.
– Pingströrelse och karismatisk förnyelse är en kraft som varit påtaglig i hela världskristenheten under 1900-talet, och som fick fart av att Andra Vatikankonciliet lyfte fram betydelsen av de andliga nådegåvorna i vår tid, säger Bengt Malmgren.

Raniero Cantalamessa, som gästade Livets ords Europakonferens förra sommaren, är en stark katolsk företrädare för denna förnyelseström, som även fått stöd av de senaste påvarna.
– Det finns ingen skillnad i teologi i synen på nådegåvorna och den Helige ande, och i hur man praktiskt lever i Andens liv. Därför har de pingst-karismatiska inom olika samfund kunnat umgås med varandra på ett väldigt omedelbart sätt och banat väg för den andliga ekumeniken.
En liknande rörelse, fast åt andra hållet, mot det kristna arvet, sker inom pingströrelsen.
Till en samsyn i rena lärofrågor är det dock längre. Och en särskild stötesten är katolikernas relation till Maria och helgonen.
– En del ser katolikernas bön om förbön som spiritism, och hänvisar till att det i Gamla testamentet står att man inte ska tala med de döda, säger Bengt Malmgren.
– Men att vi kan be om helgonens förböner har att göra med att kyrkan ser sig som en gemenskap genom alla tider av både levande och döda. Maria är en modell för allas vår frälsning, den första helt frälsta människan. Hon konkurrerar inte med Jesus, utan allt det hon är är hon genom Guds nåd, precis som var och en av oss lever genom Guds nåd och inget annat.
Att det finns lokala teologiska avarter inom Katolska kyrkan är inget man ska sticka under stol med, menar Bengt Malmgren. Men det är inget som skiljerkatolikerna från andra kristna.
– Romersk-katolska kyrkan är inte perfekt i alla sina uttryck eftersom hon består av  ofullkomliga människor. Det vi tror är att Gud har instiftat en enda kyrka och Katolska kyrkan är noga med att förvalta det arvet. Misstar vi oss är Guds nåd alltid större. Då får vi resa oss, fortsätta framåt och söka sanningen. Denna process är vi alla kristna tillsammans delaktiga i, och är också grunden för den ekumeniska dialogen. Är vi öppna för sanningen och söker enheten i den universella Kyrkan, så behöver vi inte vara så oroade om någon går över från ett samfund till ett annat. Det kommer inte an på oss utan på Herren som visar vägen och utrustar oss med den Helige Ande.

Eva Janzon
eva.janzon@varldenidag.se

Viktig strid för livet har inletts i USA

Ledare Krig inleds inte alltid med en stor smäll. Ibland smyger de i gång, tills det en dag står klart att man står mitt i en stor strid. Det är en sådan...

Sparare kan tänka sig offra chipsen

Godis, hämtmat och uteluncher är sådant som många kan tänka sig offra för att spara mer. Män har större sparmarginaler än kvinnor och kan i snitt...