Etik
Smer tycker ej att vården ska försöka rädda alla tidigt födda – väcker förfäran
Statens medicinsk-etiska råd (Smer) rekommenderar att barn som föds i början av vecka 22 inte ska få livsräddande vård. Det upprör Smer-ledamoten Per Landgren (KD).
Vissa barn kommer ”lämnas ensamma att kämpa för sina liv”, säger han.
Allt fler för tidigt födda barn kan numera räddas tack vare forskning och medicinska framsteg. Barn som föds vecka 22–23, vilket är ett 50-tal årligen i Sverige, kan dock få svåra hälsomässiga utmaningar.
Smer har nu presenterat ett yttrande med förtydligad vägledning till vården gällande barn som föds mycket tidigt.
I yttrandet skriver Smer att barn som föds i början av vecka 22 i huvudsak ska få ”lindrande vård utan inriktning på att rädda eller förlänga liv”. För de barn som i stället föds några dagar senare, i slutet av vecka 23, är rekommendationen tvärtom att rädda eller förlänga liv.
– Veckorna är samtidigt inte allt. Det bör även tas väldigt stor hänsyn till föräldrarnas vilja. Har de en stark och tydlig vilja? En del kommer inte vilja ta risken att ens barn lider, andra kommer att väga det annorlunda. Båda ståndpunkterna är precis lika moraliskt godtagbara, säger läkaren och Smer-ledamoten Anders Castor till TT.
Att just graviditetsvecka 22 diskuteras i sammanhanget är noterbart med tanke på att gränsen för sena aborter i Sverige går just vid vecka 21 plus sex dagar. Smer skriver i sitt yttrande:
”Framstegen inom neonatologin har inneburit att gränsen för när abort tillåts och de tidigaste födslarna av potentiellt livsdugliga barn närmat sig varandra, och den marginal som förelåg när abortlagstiftningen antogs är i dag i det närmaste utraderad.”
Smer vill att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ännu mer konkreta, nationella riktlinjer.
Men alla i rådet står inte bakom det nya yttrandet. Idéhistorikern Per Landgren (KD) har reserverat sig och säger till Världen idag att vägledningen går emot svensk lag.
Han hänvisar bland annat till Barnkonventionen som talar om rätt till liv, omvårdnad och utveckling.
– Sjukvårdens etiska plattform är principerna om människovärde, behov och solidaritet. Man ska behandla alla lika och utgå från behoven. De mest sjuka ska få mest stöd. Här föreslår Smer palliativ presumtion, alltså att man ska utgå ifrån att enbart ge smärtlindrande vård och inte livräddande vård, för de ”extremt för tidigt födda” medan det i all annan sjukvård krävs en individuell bedömning.
Landgren vänder sig emot att det ska tillämpas en egen etik för en viss patientgrupp eller ålderskategori.
– Jag tror att Smer vill väl, men här blev det galet.
Det finns inga andra fall i vården där föräldrars vilja och familjens sociala situation ska spela in i om någon ska leva eller inte.
Att man i yttrandet poängterar föräldrarnas roll i huruvida ett barns liv ska försöka räddas eller ej blir principiellt djupt problematiskt, enligt Landgren.
– Det finns inga andra fall i vården där föräldrars vilja och familjens sociala situation ska spela in i om någon ska leva eller inte. Det blir farligt om vi dessutom ska låta socioekonomiska faktorer påverka det beslutet.
Smers rekommendation innebär i praktiken att vissa tidigt födda barn ”lämnas ensamma att kämpa för sina liv”, säger han.
– Vilken sjukvård gör så? Det går emot allt vården står för.