Överge inte visheten och den kommer att bevara dig. Älska den och den skall beskydda dig.
Ordspråksboken 4:6

Världen idag

SKL medverkade med utställning om jämställdhet och propagerade för att könet skapas och omskapas genom hela livet. Foto: Jonas Himmelstrand

SKL: Kön en social konstruktion

På Feministiskt Forum i Malmö medverkade bland andra Sveriges Kommuner och Landsting. Och budskapet var solklart: Könet är en social konstruktion.

Nyheter · Publicerad 09:58, 30 jun 2014

Sveriges Kommuner och Lands­ting, SKL, medverkade på Femi­nistiskt Forum med en utställning om könet. På 100 kvadrat visade man en utställning i tre delar om kön, normer och jämställdhetsarbetet i kommuner och landsting.

Utställningen bygger på tänket att kön är en social konstruktion och en del av utställningen bestod av en tunnel, där besökarna fick gå in. Där fick de frågan ”Vilket kön är du idag?”.

På SKL:s hemsida kan man läsa att SKL har till uppgift att fungera som ett nätverk för kunskaps­utbyte och samordning och att det i uppdraget ingår att ge service och rådgivning inom alla frågor som kommuner, landsting och regioner är verksamma inom. Birgitta Andersson, utbildare SKL och ansvarig för utställningen menar att utställningen ligger helt i linje med SKL:s uppdrag.

– Utställningen handlar om att man ska vandra i en form av livstrappa från vaggan till graven, där vi ser hur flickor formas till att bli kvinnor och pojkar till att bli män. Vi får också se hur vi genom att uppmuntra vissa saker håller isär könen, säger hon till Världen idag.

– Vi vet att denna särhållning får konsekvenser. Vi vet till exempel att flickor läser mer än pojkar och har bättre betyg i skolan, oftare studerar på universitetet. Men vi vet också att när det kommer till professurer så är det huvudsakligen män som får dem. Det är sådant som vi hittar i statistiken, säger hon och fortsätter:

– När vi har landat i hur det ser ut och vad vi gör kommer vi vidare till den del av utställningen där vi visar normkritiska bilder och diskuterar vad kön egentligen är. Att det finns ett juridiskt kön men att det inte är så enkelt och att man inte måste känna sig som det kön som anges av personnumret.

I utställningens tredje del visar man vad som gjorts inom kommuner och landsting för att öka jämställdheten och ger exempel på goda insatser som främjat jämställdheten.

Som exempel tar Birgitta Andersson Frejaskolan i Gnesta där man tittat mycket på normerna och genom att utmana dem har lyckats höja kvaliteten i skolan för både pojkar och flickor.

Birgitta Andersson menar att hela den svenska jämställdhetspolitiken vilar på teorin om genussystemet.

– Jämställdhet är ett kunskapsområde. Det finns gott om statistik som visar att kvinnor och män har olika livsvillkor. Den svenska jämställdhetspolitiken vilar på teorin om genussystemet, som utgår från en uppdelning mellan människors biologiska kön och det socialt konstruerade könet, det vill säga summan av alla föreställningar och idéer om kvinnligt och manligt som formar oss, betonar hon och tillägger:

– Utställningen visar vilka konsekvenser särhållningen får för både kvinnor och män, och hur kommuner och landsting arbetar för att motverka det, dvs. för ett jämställt samhälle.

En av besökarna var Ingvild Segersam, ordförande i kvinnoorganisationen HARO. Hon reagerade kraftigt på att SKL så ensidigt tagit ställning för en enda teori om jämställdhet, och på den propaganda utställningen utgör.

– Det här är ingen forskning som någon kan skriva under på, vare sig neurologer eller biologer. Vi har dessutom mycket forskning som visar att könet inte är en social konstruktion. Jag tycker att SKL måste vara neutrala i den här frågan, man förväntar sig ju ett lite mer balanserat vetenskapligt synsätt. De borde ta tag i de verkliga problemen istället för att ta ställning för att försöka omforma människor, påpekar hon och tillägger:

– Jag hade förstått om det hade varit Fi eller någon annan organisation som bygger sin ideologi på just de här axiomen. Men när SKL ställer upp på det så blir det ju i förlängningen Sveriges regering som står för de här sakerna och som ställer upp på att kön är en konstruktion.

Och det, menar Ingvild Segersam, blir problematiskt. Hon menar att det i grunden handlar om att ändra på människor och byta ut en norm mot en annan. Och det är kvinnorna som är förlorarna.

– Vi kvinnor som väljer traditionella livsval måste ändra på oss, för vi förstärker ju den norm som man vill förändra. De vill ju bort från den normen och skapar istället en annan som blir precis tvärtom, säger hon och tillägger:

– SKL borde inte ställa sig bakom en filosofi som är så extrem om vi tänker på världen i övrigt.

Hon påpekar också att det finns många frågor som borde vara mer angelägna för SKL, till exempel invandrarkvinnors situation, frågan om våldtäkt och könsstympning men också värderingen av det obetalda arbetet som är så viktigt för samhällsutvecklingen.

– I Sverige är det så att man missgynnar dem som väljer att ta hand om sina nära och kära och som väljer ett obetalt omsorgsarbete. I stället för att försöka ändra på människor kan man väl försöka ändra på systemet så att den typen av arbete uppvärderas, så att dessa människor kan få en pension som de kan leva på, menar hon.

Ingvild Segersam menar att man lätt närmar sig jämställdhetsfrågorna ur ett ankdamsperspektiv.

– Man definierar jämställdheten på ett sätt och så tystar man alla som har en annan åsikt. Men det är ju väldigt många feminister som har en annan syn än den som tycks vara den officiella svenska definitionen. Många menar att det finns andra värden än de rent materiella, och att moderskapet utvecklar människor, påpekar hon.

Och det är symtomatiskt, menar hon, att HARO var den enda organisation som under Feministiskt Forum arrangerade ett seminarium med moderskapet i centrum.

Ingvild Segersam menar att det man missar i diskussionen är vad som gör oss till människor överhuvudtaget.

– Om människor inte ska kunna välja att ta hand om varandra, stärka civilsamhället och under några år lägga ner en del av sin tid på att finnas där för någon annan – vad händer då? Vi förlorar en väldigt, väldigt viktig del av samhället, nämligen vad det är som gör att människor utvecklas och mognar som individer. Vi får ett ytligt samhälle och en mycket ytlig debatt, menar hon.

Inte minst invandrarkvinnor osynliggörs med teorin om det konstruerade könet, anser Ingvild Segersam. Hon säger:

– Jag tror att väldigt många invandrarkvinnor, som genusivrarna säger sig vilja hjälpa, känner det här föraktet. Ofta kommer de från kulturer där det är något fint att vara mamma. Men här blir mödrar fullständigt osynliggjorda och förlöjligade.

Som exempel tar hon upp EU-minister Birgitta Ohlsson, som i en debattartikel för ett par år sedan kallade kvinnor som utbildat sig och sedan stannar hemma en tid med sina barn för ”brain in vain”.

– Ett sådant yttrande från en politiker visar lite på den attityd som finns. Och det är en attityd som vi måste ändra på om vi ska komma någonstans med jämställdhetsarbetet, avslutar Ingvild Segersam.

Bitte Assarmo
redaktionen@varldenidag.se

Kärnan i en andlig reformation

Ledare I Gamla testamentet finns ett intressant dubbelverk från tiden efter Israels babyloniska fångenskap. Det är böckerna Esra och Nehemja, som skildrar...