Nyligen uppdagades det att en kvinna som städat statsministerns bostad saknade uppehålls- och arbetstillstånd. Det har även uppdagats att det bland Northvolts underleverantörer, som bygger batterifabriken i Skellefteå, fanns illegala arbetare.
Skatteverket och dess chef Katrin Westling Palm vill råda bot på problem som dessa genom att ge myndigheter rätt att dela och samköra uppgifter med AI-teknik och införa biometrisk id-kontroll. Med maskinella urval och säkra identiteter skulle man effektivt kunna komma åt många brott, menar generaldirektören.
– Sveriges bristande kontroll av identitet och omfattande sekretess, som hindrar informationsutbyte mellan myndigheter, är källan till att grov brottslighet, arbetslivskriminalitet och bidragsfusk kan pågå år efter år, säger hon till Dagens Nyheter.
Biometerisk id-kontroll säkrar människors identitet med fingeravtryck, ansiktsigenkänning eller andra biometriska personuppgifter, något som USA:s skatteverk kommer att införa redan till sommaren, enligt CBN News.
Dessa metoder är kontroversiella, särskilt med tanke på medborgarnas rätt till personlig integritet, utan statlig övervakning. Risken finns att exempelvis ansiktsigenkänning kan användas fel, som i Kina, där det rapporterats att tekniken använts för kontroll och förföljelse av befolkningen, menar kritiker.
Men Katrin Westling Palm anser att alla tjänar på att kunna lita på att personer och företag verkligen är de de utger sig för att vara.
– Många tänker ”storebror ser dig” och utgår ifrån att myndigheter redan delar information, vilket vi inte gör. Många tar även id-säkerheten för given, tills de själva blir lurade. Företagets fasad ser ren och fin ut, men dess verkliga ägare, verksamhet och anställda är kanske något helt annat.
Skatteverket utfärdar samordningsnummer som id-beteckningar till personer som kommer till Sverige men inte ska folkbokföras här. Numren är hårdvaluta på den svarta marknaden.
– Det säljs personnummer, samordningsnummer och adresser på nätet. Sajter som Darknet har till och med färdiga prislistor, säger Westling Palm, som tror att svenskarna börjar bli mogna för att pröva nya brottsbekämpande åtgärder.
I Norge sitter myndigheterna tillsammans och agerar mot misstänkt organiserad brottslighet och arbetslivskriminalitet, berättar hon. Svenska myndigheter har stora mängder information men får inte dela den med varandra, vilket försvårar upptäckten av penningtvätt och organiserad brottslighet.
Moderaterna föreslog nyligen flera åtgärder för att motverka skuggsamhället, bland annat slopad sekretess mellan myndigheter. Enligt medieuppgifter stöds förslaget av C, KD, L och SD i socialförsäkringsutskottet och har därmed majoritet i riksdagen, skriver DN.
Sekretessfrågan utreds sedan i somras. En första översyn ska överlämnas denna vecka och slutrapport senast den 30 juni i år.
Artikeln i Dagens Nyheter engagerar många – på DN:s egen sida finns det närapå hundra kommentar.
”Det är jättelätt att bekämpa brott, de är väldigt duktiga på det i till exempel Kina. Men till vilket pris?” frågar sig en person.
”Kunde man inte lösa problemet genom stramare regler för arbetskraftsinvandringen, ökade kontroller/ändrade rutiner i socialförsäkringssystemet och bättre kontroll av finansiella transaktioner? Det känns som bättre alternativ än massövervakning med AI”, skriver en annan.
Andra menar att förslaget är bra och att det borde ha införts för länge sedan.