Prisa vår Gud, ni folk, låt hans lov ljuda högt, för han gav liv åt vår själ och lät inte vår fot vackla.
Psaltaren 66:8–9

Världen idag

Så skiljer sig covidvaccinen från varandra

Sex covidvaccin kommer spela stor roll för Sverige under första halvåret. De har ett gemensamt syfte: att bekämpa coronaviruset. Men flera saker skiljer vaccinen åt, exempelvis hur väl de skyddar och hur många doser som krävs.

Världen idag har även tittat på vaccinens etiska aspekter, där vaccinets relation till cellinjer från aborterade foster redovisas.

Nyheter · Publicerad 11:00, 5 mar 2021

Pfizer/Biontech

Hur väl skyddar vaccinet mot covid-19?

Vaccinet från Pfizer/Biontech har en hög skyddseffekt på upp­emot 95 procent mot infektion av covid-19, enligt Läkemedelsverket.

Vem vaccineras med Pfizer/Biontech-vaccinet?

EU har godkänt vaccinet för personer som är 16 år och äldre.

Hur många vaccindoser behövs?

Två vaccindoser med tre veckors mellanrum.

Hur ser det ut med eventuella biverkningar?

Hittills har en övervägande majoritet av biverkningarna varit milda. De vanligaste biverkningarna som Läkemedelsverket fått rapporter om i Sverige är smärta vid injektionsstället, feber, trötthet och klåda.

Hur väl fungerar vaccinet mot virusmutationer?

När det gäller den brittiska varianten finns inget som tyder på att vaccinet inte ska fungera. För den sydafrikanska, som också finns i Sverige, finns studier som pekar på att vaccinet har sämre skyddseffekt. Men kunskapen är begränsad i nuläget.

Vad är en svaghet respektive styrka med vaccinet?

Pfizer/Biontech bygger på mRNA-teknik som man hoppas ska kunna göra det möjligt att tillverka vaccinet i stor skala relativt snabbt. En nackdel med vaccinet är att det är väldigt känsligt och måste förvaras mycket kallt. För Pfizer/Biontechsvaccin är det rekommenderat att det förvaras vid 60 minusgrader eller kallare.

Den relativt nya tekniken gör att vaccinet tillverkas snabbare än traditionella vaccin och förhoppningen är att metoden ska göra det lättare att producera vaccin i stor skala.

Etiska aspekter

Cellinjer från aborterade foster användes delvis för laboratorietesterna, men inte i utveckling och produktion.

Moderna

Hur väl skyddar vaccinet mot covid-19?

Precis som vaccinet från Pfizer/Biontech har Modernasvaccinen skyddseffekt på uppemot 95 procent mot infektion av covid-19.

Vem vaccineras med Moderna-vaccinet?

Modernasvaccin ges just nu i första hand till personer som är 65 år och äldre. Detta på grund av att vaccinet från Astra Zeneca (se nedan) inte rekommenderas för personer över 65 år.

Hur många vaccindoser behövs?

Två vaccindoser med 28 dagars mellanrum.

Hur ser det ut med eventuella biverkningar?

I de studier som gjorts av Moderna har majoriteten av biverkningarna varit milda. Vissa deltagare upplevde smärta vid injektionsstället, trötthet, huvudvärk samt värk i leder och muskler.

Hur väl fungerar vaccinet mot virusmutationer?

Hittills finns inget som tyder på att vaccinet inte biter på den brittiska varianten.

När det gäller den sydafrikanska varianten finns vissa studier som pekar på att den är något mindre känslig för vaccin, men underlaget för påståendet har än så länge ansetts som ”icke tillfredsställande”.

Vad är en svaghet respektive styrka med vaccinet?

Modernas vaccin behöver likt Pfizer/Biontech hållas fryst. Vaccinet är däremot mindre temperaturkänsligt än konkurrenten, då det räcker med cirka minus 20 grader.

Precis som Pfizer/Biontechs vaccin bygger Modernas vaccin på mRNA-teknik.

Etiska aspekter

Cellinjer från aborterade foster användes delvis för laboratorietesterna, men inte i utveckling och produktion.

Astra Zeneca

Hur väl skyddar vaccinet mot covid-19?

Astra Zeneca ligger något lägre än vaccinen från Pfizer/Biontech och Moderna när det gäller skydds­effekt. En studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Lancet visade att Astra Zenecas vaccin har en skyddseffekt på 81 procent om man lät det gå 12 veckor mellan de två doserna.

Vem vaccineras med Astra Zeneca-vaccinet?

Enligt Folkhälsomyndigheten är det just nu svårt att uppskatta hur stor skyddseffekt vaccinet har på personer över 65 år. Vaccinet rekommenderas därför endast till personer under 65 år.

Hur många vaccindoser behövs?

Två doser. Rekommendationen är att den andra dosen ges 9–12 veckor efter dos nummer ett, enligt Folkhälsomyndigheten. Studier har visat ett bättre immunförsvar om det går längre tid mellan doserna.

Hur ser det ut med eventuella biverkningar?

Biverkningarna har varit överlag milda. I Storbritannien har man sett att vissa patienter fått smärta vid injektionsstället, huvudvärk och/eller trötthet.

Hur väl fungerar vaccinet mot virusmutationer?

Sydafrika valde i början av februari att tillfälligt stoppa vaccineringen då resultatet i en mindre studie visat att vaccinet från Astra Zeneca inte ger tillräckligt skydd mot den sydafrikanska varianten av viruset. Hur mycket mindre är dock oklart.

Hittills finns inget som tyder på att vaccinet inte biter på den brittiska varianten.

Vad är en svaghet respektive styrka med vaccinet?

I det vaccin som Astra Zeneca har utvecklat består genkoden av dna. Det är en mer hållbar molekyl i jämförelse med mRNA (Pfizer/Biontech och Moderna), men riskerar samtidigt att kroppen utvecklar immunitet mot det transportvirus som används för att föra in dna i cellkärnan.

Vaccinet kan förvaras i vanlig kylskåpstemperatur.

Etiska aspekter

Cellinjer från aborterade foster användes i utveckling, produktion och laboratorietester.

Här kan du läsa Världen idags genomgång av fler vaccin som är på gång.

Cellinjer från aborterade foster

Ända sedan 1960-talet används så kal­lade cellinjer från foster vid framställningen av vaccin mot mässling, hepatit A, röda hund, vattkoppor, bältros och rabies. 

Detta innebär att cellerna har odlats vidare i laboratorier och manipulerats för att kunna dela sig ett obegränsat antal gånger.

I vaccinproduktionen används cellkulturerna HEK-293 och PER.C6 för att odla fram de virus som används som ingrediens i vaccinen. Cellerna förstörs av viruset, och vaccinet innehåller inget DNA från ursprungscellerna.

HEK-293 kommer från en njure från ett foster som aborterades omkring 1972. PER.C6 har utvecklats från celler från näthinnan på ett foster som aborterades 1985.

Cellinjerna har antingen använts i vaccinets design- och utvecklingsfas, i produktionen eller i laboratorietester.

Uppgifterna om i vilken grad vaccinerna tagits fram med hjälp av dessa cellinjer kommer från Charlotte Lozier Institute i USA.

Håll ett vakande öga på nya enpartiregeringen

Ledare Så har då Magdalena Andersson till slut tillträtt ämbetet som statsminister, och står för första... lördag 4/12 00:00

Viktig markering när Sveriges biskopar tog Israel i försvar

Ledare Kyrkomötets beslut att utreda folkrättsbrott i Israel och den palestinska myndigheten (PA) speglar... fredag 3/12 00:10

Ser regeringen hoten mot landsbygden?

Ledare Det blev en ny minister med ansvar för landsbygdsfrågor: Anna-Caren Sätherberg, tidigare... fredag 3/12 00:00

Senaste nytt

    Finns lösningen på dagens politiska kaos på Sinai berg?

    Israelkommentar Dagens samhällskris och ökade polarisering har gett det mosaiska förbundet på berget Sinai ny...
    Podcasts
    Följ Världen idag i sociala medier