Av hans fullhet har vi alla fått, nåd och åter nåd.
Johannesevangeliet 1:16

Världen idag

Ryska gasledningen godtogs av Sverige trots varningarna

Under lång tid har sakkunniga och politiker larmat om riskerna med att göra sig beroende av rysk gas och varnat för följderna av att Nord Stream etableras i Östersjön. Redan 2008 skrev Världen idag på ledarplats att ansvariga ministrar måste sluta undvika de säkerhetspolitiska aspekterna i frågan.

Nyheter · Publicerad 08:00, 29 sep 2022

”Europa får inte bli beroende av det opålitliga Ryssland för sin energiförsörjning.”

Så skrev 2008 dåvarande amerikanske Sverigeambassadören Michael M Wood i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Han oroade sig för konsekvenserna om inte Sverige och Europa skulle söka andra lösningar än att öppna för den ryska gasledningen.

”Vi är väl alla medvetna om att Ryssland inte tvekar att använda energi som påtryckningsmedel”, påpekade han och nämnde avbrutna leveranser av gas till Ukraina och olja och kol till Estland som exempel.

Även USA:s tidigare president Donald Trump varnade Europa för att bli beroende av rysk gas. När han framförde sina farhågor till Tyskland under ett FN-möte 2018 såg de tyska delgaterna dock bara ut att skratta.

Det var 2008 som Ryssland invaderade Georgien, något som vissa bedömare ansåg var ett kalkylerat strategiskt slag mot pipelineprojektet Nabucco, vars syfte var att ta naturgas från Kaspiska havet till Europa utan att korsa Rysslands gränser. Projektet stöddes av EU och USA, men fick läggas ner.

Samma år som den ryska invasionen i Georgien besökte Frank-Walter Steinmeier Sverige. Förutom före detta tysk S-partiledare och utrikesminister, samt förbundskansler Gerhard Schröders förre statssekreterare, så var han också en av arkitekterna bakom Nord Stream-projektet.

Världen idags ledarsida skrev om besöket:

”Steinmeier, på uppdrag från Moskva... förlåt Berlin, ville ha besked hur den svenska regeringen ser på gasledningen genom Östersjön. Svenska ministrar mumlade något otydligt om eventuella miljöproblem, och bortsåg från de säkerhetspolitiska konsekvenser som gasledningen uppenbart får.”

I november 2009 godkände alliansregeringen en miljöprövning av gasledningen och gav därmed sitt ja till projektet.

Den röd-gröna oppositionen var dock mycket kritisk till regeringens beslut.

”Vi säger bestämt nej till den rysk-tyska fossilgasledningen på Östersjöns botten. Det är ett gemensamt tydligt besked i en av de absolut största frågor som den svenska regeringen har haft att hantera. Den har både miljömässiga och säkerhetspolitiska dimensioner”, sade dåvarande ledarna för S, V och MP – Mona Sahlin, Lars Ohly, Maria Wetterstrand och Peter Eriksson – i en gemensam kommentar.

Ansvarig minister Andreas Carlgren (C) menade dock att andra länder har rätt att förlägga en gasledning på internationellt vatten enligt FN:s havsrättskonvention.

– Sverige är en rättsstat. Ingen seriös regering skulle bryta så kraftigt mot internationell rätt som ett nej skulle innebära, sade han.

Samma motivering lämnade ironiskt nog den S-ledda regeringen när man 2018 godtog utvidgningen, Nord Stream 2. Regeringen gav klartecken till bolaget att placera två gasledningar i svensk ekonomisk zon i Östersjön och dåvarande näringsminister Mikael Damberg menade att Sverige inte hade möjlighet att säga nej.

Två år innan beslutet skrev dåvarande Folkpartiets försvarspolitiske talesperson, Allan Widman, i en debattartikel i Världen idag;

”Det är min fasta övertygelse att Nord Stream 2 är av ondo för fred och säkerhet i vår tid. Tyskland och andra delar av Västeuropa binds allt fastare vid rysk energi.”

I samband med projektet Nord Stream 2 uppstod en intensiv debatt om att Ryssland skulle få tillgång till Slite hamn på Gotland och Karlshamn i Blekinge. Efter lång diskussion blev det slutligen ett nej till Slite medan Karlshamn fick klartecken för att låta Nord Stream 2 lagra rör i hamnen, något både regeringen och säkerhetspolitiska experter var kritiska till.

Nord Stream

Nord Stream 1, som invigdes 2011, samägs av flera europeiska energibolag men ryska gasjätten Gazprom innehar ett 51-procentigt ägande.

Nord Stream 2 stod färdig hösten 2021 men har aldrig tagits i bruk, på grund av allt aggressivare ryskt agerande gentemot Ukraina och anfallskriget som Ryssland inledde i slutet av februari i år. Nord Stream 2 ägs av ett bolag som helt och hållet står under Gazproms kontroll.

Källa: TT

Enkla bedjare – inte bara teologer – kan tolka Bibeln

Ledare I den ständigt pågående, och nödvändiga, debatten om vad som är sann och sund kristen livsstil... tisdag 6/12 00:10

Jesuscentrerad predikan av ny ärkebiskop

Ledare Inom den svenska kristenheten ställer nog många frågan ifall det gick att skönja en ny ton i... tisdag 6/12 00:00