Den 6 april röstade riksdagen ja till den den nya lagen om så kallat utlandsspioneri. Sedan dess har lagförslaget, som sjösattes av den tidigare S-regeringen, legat vilande då en grundlagsändring kräver två riksdagsomröstningar med ett val emellan. På onsdagen var det dags för omröstning nummer två.
Sent på onsdagseftermiddagen röstade således en överväldigande majoritet av riksdagens ledamöter ja till föreslagen lagändring, medan kritiker protesterade utanför.
Den nya lagen innebär att ett nytt yttrandefrihetsbrott, utlandsspioneri, införs. Uppgifter som kan innebära ”allvarligt men” för Sveriges förhållande till en annan stat eller mellanfolklig organisation blir brottsligt att avslöja och kan leda till fängelse.
Flera medieföretag har varnat för att den föreslagna lagen hotar demokratin och yttrandefriheten.
I våras röstade V och L emot den nya lagen. Johan Pehrson (L) skrev då i sitt yttrande i justitieutskottet, att lagen ”inte har den tydlighet och förutsägbarhet som är nödvändig för att inte enskilda av försiktighetsskäl ska avhålla sig från att utöva sina grundlagsskyddade yttrande- och informationsfriheter”.
Men nu har L svängt i frågan. Partiledaren Johan Pehrson försvarar svängningen.
– Vi menar att försvarlighetsdelen som finns med hade vi gärna sett förtydligad, men nu står vi inför det lagförslag som finns, säger han.
Försiktighetsåtgärden som han syftar på är att det finns en mening om att en gärning inte utgör ett brott om den med hänsyn till syftet är ”försvarlig”, men kritiker menar att det är svårt att bedöma vad som ryms inom detta begrepp.
På tisdagen lämnade V och MP in en begäran att lagförslagen ska vila i tolv månader och under den tiden utredas mer noggrant.
Men att tillsammans med V och MP skjuta upp lagen i tolv månader var, enligt Pehrson, inte aktuellt.
– Vi har gjort den bedömningen att läget är så otroligt allvarligt i vår omvärld. Vi gav alla andra chansen men man valde att inte lyssna på det vi skrev, säger han.
Omröstningen i riksdagen föregicks av en debatt.
– Oftast när man gör grundlagsförändringar är avsikten god. Men, det här är ett förslag som är präglat av naivitet och kommer att leda till en stor osäkerhet bland visselblåsare, journalister och publicister om vad som kommer att vara brottsligt eller inte att publicera. Det här förslaget är helt oproportionerligt, sade riksdagsledamoten Jessica Wetterling (V) under debatten.
Jessica Wetterling riktade även kritik mot att företrädare för ja-sägande partier i frågan undvikit att besvara frågor från medier samt varnade för att en sådan strategi riskerar att spä på politikerförakt.
Jan Riise (MP) påpekade inför riksdagens kammare att den nya lagen riskerar medföra att medier avstår från publiceringar.
Den nya lagstiftningen träder i kraft 1 januari 2023.