Övervakning
Regeringen: Polisen ska få övervaka med AI
Regeringen går vidare med ett lagförslag som ska göra det möjligt för polisen att använda AI-övervakning. Det sker trots att utredare varnat för att det innebär ett potentiellt stort ingrepp i den personliga integriteten och möjliggör bevakning av ett stort antal människor.
Förslaget som nu skickas till lagrådet ger polisen möjligheter att använda AI för ansiktsigenkänning i realtid. Tekniken ska kunna användas bland annat för att hitta brottsoffer och för att förhindra och utreda allvarliga brott, berättar justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en pressträff.
Bland annat ska AI-systemen, enligt regeringen, få användas för att hitta offer för exempelvis människorov och människohandel och förhindra allvarliga brott mot människors liv eller säkerhet som exempelvis mord, grov misshandel och allmänfarlig ödeläggelse. Dessutom ska tekniken få användas för att utreda och lagföra allvarliga brott som exempelvis mord, våldtäkt och grova vapen- och narkotikabrott.
Fördelen med AI-ansiktsigenkänning är snabbheten, enligt civilminister Erik Slottner (KD).
– Så vi kan få tag på grova brottslingar snabbare än vad vi annars kan, säger han.
Men förslaget är kontroversiellt. Regeringens utredare pekade i sitt betänkande förra året på att ”användning av sådana system innebär ett potentiellt stort ingrepp i den personliga integriteten då de möjliggör bevakning av ett stort antal människor”.
Det är också förbjudet enligt EU:s AI-förordning att använda tekniken på allmän plats. Men enligt regeringen finns det möjlighet att göra nationella undantag från EU-reglerna, vilket är det man nu föreslår.
Fast det ska inte bli som i exempelvis Kina där myndigheterna övervakar befolkningen, enligt Erik Slottner.
– Det här möjliggör att vi kan använda AI för goda syften, säger han.
För att skydda den personliga integriteten vill regeringen införa en rad rättssäkerhetsgarantier. Bland annat ska AI få användas endast om det är ”absolut nödvändigt” för att lokalisera eller identifiera en utpekad person. Användningen ska anmälas till Integritetsskyddsmyndigheten och det ska också krävas ett förhandstillstånd från åklagare. Det gäller dock inte i brådskande fall, då ska en ansökan göras inom 24 timmar.
Förslaget föreslås träda i kraft den 1 maj 2026.
Satsningen är en del av regeringens ”kameraoffensiv” som bland annat gör att Polismyndigheten får möjlighet att öka antalet kameror kraftigt, med ett mål på minst 5 000 kameror vid slutet av 2027. Tidigare i år trädde dessutom omfattande ändringar i kamerabevakningslagen i kraft som ger utökade möjligheter för brottsbekämpande myndigheter att använda kamerabevakning.
