Sveriges strategi och hantering av coronapandemin präglades av senfärdighet slår kommissionen fast i sitt andra delbetänkande som presenterades i slutet av förra veckan. Men de många svidande formuleringarna tycks inte bita på de ansvariga.

Socialminister Lena Hallengren (S) säger visserligen att det är ”klart att man kan göra annorlunda” men på TT:s fråga om hon håller med om att Sveriges pandemihantering var senfärdig våren 2020 svarar hon:

– Det är inte riktigt min bild. Jag tror man måste fundera på vad man då menar och vilken del man kunnat göra annorlunda, säger Hallengren.

Strax innan kommissionens andra delrapport presenterades tillkännagav regeringen att Johan Carlson slutar som generaldirektör på Folkhälsomyndigheten. Inte heller han uttrycker någon ånger trots rapportens sågningar.

– Inga länder vet vilka åtgärder som är mest effektiva, hävdar han till TT.

Inte heller Socialstyrelsen eller Arbetsmiljöverket, vars agerande ifrågasätts kraftigt av coronakommissionen, anser att det finns några större skäl till självkritik.

Vid flera tillfällen under pandemin har företrädare för regeringen och myndigheter menat att det inte finns någon enkel förklaring till att Sverige haft så många fler dödsfall under pandemin jämfört med grannländerna.

Men i en underlagsrapport som coronakommissionen tagit fram läggs ansvaret till största del på beslutsfattarnas tafatthet i pandemins inledande skede.

När representanter från kommissionen jämfört mönstren för virusets spridning i Sverige med de i Danmark, Finland, Island och Norge konstateras en tydlig koppling till ”tidig import av virusvarianter från alpområdet”.

”Detta talar för att skillnaderna i incidensen av SARS-CoV-2- infektioner mellan länderna till stor del beror på hur man lyckats dämpa den fortsatta inhemska smittspridningen genom restriktioner”.

Per Gudmundson konstaterar i en ledare i Bulletin att Sverige nu har 1 473 döda per miljon invånare och Norge har 163.

”Hade Sverige klarat pandemin som Norge hade över 13 300 liv räddats”, skriver han.

Danmarks, Norges och Finlands regeringar vidtog tidigt i mars 2020 skarpa åtgärder för att begränsa smittspridningen.

”Sveriges regering och myndigheter vidtog inga motsvarande åtgärder”, konstaterar coronakommissionen.

Gudmundson påpekar också att Stefan Löfvens efterträdare Magdalena Andersson bär en central roll i misslyckandet, det är angående hennes område som ordet haveri förekommer.

”Kommissionen anser att det knappast kan beskrivas som annat än ett haveri att en diskussion om ansvar och finansiering bidrog till att någon storskalig provtagning inte kom till stånd förrän den första vågen var över”, skriver man.

I veckan väljs Magdalena Andersson till ny S-ledare vid deras kongress, och sedan till statsminister.

Noterbart i kommissionens rapport är också hyllningen till civilsamhället och trossamfunden. Bland annat konstateras att kyrkorna i Sverige ”har varit tvungna att ställa in delar av verksamheten och gudstjänster har blivit digitala”.

”Många kyrkor arbetar för att aktivt bryta ensamhet och erbjuder vanligtvis olika aktiviteter, exempelvis öppna kaféer, körer och dagträffar. Inställda aktiviteter har drabbat alla kyrkans besökare men framför allt har det drabbat de äldre”, står det i rapporten där insatser av ”ideella föreningar, stiftelser och trossamfund” beskrivs som viktiga.