Bakgrunden är att en 23-åring, Keira Bell, som fick pubertetsblockerare vid 16 års ålder senare ångrat sig efter att ha medicinerats och valt att driva fallet genom de rättsliga instanserna. Bell menar att vården borde ha utmanat henne tydligare inför en irreversibel behandling med så långtgående konsekvenser.

Domstolen motiverar sitt beslut med att det är osannolikt att barn under 16 år har förmågan att själva bedöma riskerna och följderna av pubertetsblockerande behandling, rapporterar BBC.

I den rättsliga processen har också mamman till en 15-åring med autism som står inför att påbörja medicinering med pubertetsblockerare funnits med. Mamman anser att det är skrämmande att så lite kraft läggs på att förstå varför barn upplever könsdysfori.

– Min rädsla gäller inte att hon byter kön, utan att det blir fel, sade hon till BBC inför domstolens tillkännagivande.

Domarna betonade att deras beslut endast berör ett barns eller en ung persons informerade medgivande till behandling, inte huruvida pubertetsblockerare som sådana är lämpliga.

I Sverige har könskorrigerande behandling av barn varit mycket omdebatterad den senaste tiden och även här har flera personer berättat att de senare i livet ångrat könsbytet. Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik vid Linköpings universitet, säger till Sverige Radio att han anser att underlivskirurgi vid könskorrigering bör vara tillgängligt tidigast från 18 år.

I Sverige används pubertetsblockerare även för barn som anses ha könsdysfori, berättar han.