Program mot mobbning får hård forskarkritik

Program mot mobbning får hård forskarkritikDe vanligasteanti-mobbningsprogrammen i svenska skolor är tveksamt utformade, byggerpå svag vetenskaplig grund och presenterar enkla lösningar på komplexaproblem. Det skriver fyra forskare i en rapport som nyligen utgavs avSkolverket.

– Jag kan inte se att något av dessa program skulle kunna varalösningen, säger en av forskarna, Gun-Marie Frånman, universitetslektori pedagogiskt arbete vid Umeå universitet.
I rapporten "På tal om mobbning – och det som görs" granskas åttaprogram, som i sin helhet eller till viss del används av nästan allasvenska skolor: Farstametoden, Friends, Olweusprogrammet, Komet,Lions Quest, StegVis, Skolmedling och SET- social och emotionellträning. De första tre har som uttalat syfte att komma till rätta medmobbning i skolan.

En övergripande kritik från forskarna är att programmen,bortsett från att de är kostsamma och tar tid från ordinarieundervisning, utgår från psykologiska teorier och inte pedagogiska.
"På detta sätt ifrågasätts pedagogernas professionalitet och deförutsätts i stället arbeta med redskap som de inte utbildats eller harkompetens för", står det i slutsatserna.
Men i stort sett samtliga program bedöms ha vetenskapliga brister.Olweusprogrammet, som utarbetats av pionjären inom mobbningsforskningDan Olweus, utgår från forskning som enligt rapporten inte är heltrelevant för dagens mobbningssituationer.

– Det har nästan blivit omöjligt att säga emot eller kritiseraOlweus, och säga att man kanske måste se på annan forskning än den somutgår från pojkars aggressivitet. Annars blir det en väldigt trubbigmetod för att komma tillrätta med mobbning, säger Gun-Marie Frånman,som kallar programmet "dyrt och föråldrat".
Ett annat program som kritiseras i rapporten är Friends, startat avSara Damber. Här, liksom när det gäller flera andra program,problematiserar forskarna kring att utvalda elever sätts in somresurser i antimobbningsarbetet. Men man ställer sig också frågandetill att Friends, i sin förklaring till den maktordning som ansesligga bakom mobbning, främst utgår från normer om genus och sexuellläggning.

– Deras definition har svängt till att i hög grad inrikta sigmot könsmaktsordningen och hetronormer, trots att kön och sexuellläggning bara är en av flera diskrimineringsgrunder. Det är väldigtsnävt, säger Gun-Marie Frånman.
Anti-mobbningsprogrammen marknadsförs ofta hårt av organisationerna somstår bakom dem. I bakgrunden finns hotet om att elever kan krävaskadestånd om skolan inte gjort tillräckligt för att förebyggakränkningar.
– Vi tycker att man har gjort detta till en business, att sälja programtill skolor som är osäkra på om de har gjort tillräckligt, sägerGun-Marie Frånman.
Frågan är om skolorna alls behöver köpa in och binda upp sig till något enskilt program.
– Följer man läroplanen och skollagen, som kräver att skolornaupprättar en utförlig likabehandlingsplan, så menar jag att man jobbartillräckligt grundligt för att komma till rätta medmobbningsproblematiken, säger Gun-Marie Frånberg.

Eva Janzon
eva.janzon@varldenidag.se