En växande mängd forskning tyder på att negativa effekter av mindfulness kan vara förvånansvärt vanliga, skriver BBC Worklife. Nyhetssajten nämner en studie från 2019, som visar att åtminstone 25 procent av dem som mediterar regelbundet har upplevt biverkningar – allt ifrån panikångest och depression till en känsla av att vara avskärmad från omgivningen.
Rapporter som denna har fått forskaren Willoughby Britton att starta den ideella organisationen Cheetah House, som erbjuder hjälp till människor som råkat ut för negativa följder av sitt mediterande.
– Det var mer än 20 000 personer som kontaktade oss under år 2020. Det här är ett stort problem, säger hon till BBC.
Britton är assisterande professor i psykiatri och mänskligt beteende vid Brown University i Providence, Rhode Island. Hon har nyligen publicerat en vetenskaplig artikel i Science Direct, där hon beskriver hur olika negativa effekter av mindfulness kan uppstå.
Willoughby Britton berättar att många av dem som hört av sig till Cheetah House upplever en känsla av apati.
– Vi har haft ett överväldigande antal människor som kontaktat labbet och sagt: ”Jag kan inte känna någonting, jag känner ingen kärlek till min familj. Vad ska jag göra?”
Förklaringen till denna oönskade effekt ligger i hur mindfulness-meditation påverkar hjärnan. Vissa övningar går ut på att lägga märke till sina tankar och känslor utan att reagera eller döma.
”I praktiken kan detta öka din förmåga till känslomässig reglering, så att du inte längre är så mottaglig för vredesutbrott, till exempel”, skriver BBC Worklife.
Men i stället för att ge bättre fokus kan dessa övningar trubba av alla känslor, både negativa och positiva, så att man inte längre upplever någon stor glädje eller lycka.
Andra vanliga mindfulnessövningar är medveten andning och så kallad kroppsskanning. De går ut på att man ska fokusera på sin andning och lägga märke till varje förnimmelse i kroppen, från huvudet till fötterna.
Metoderna sägs vara avsedda för att den som mediterar ska uppnå medveten närvaro i nuet samt få bättre kontakt med sina känslor och därmed förmåga att fatta bättre beslut. Men i vissa fall har de i stället visat sig ge upphov till panikångestattacker.
”Effekterna kan ses i hjärnröntgen, med tillväxt i hjärnbarken, en region som är involverad i kroppsuppfattning och känsla”, skriver BBC.
– Det är som om någon skruvade upp volymknappen och intensiteten i alla dina känslor kommer att bli högre, förklarar Willoughby Britton.
Hon har även visat att överdriven meditation kan leda till sömnproblem. Bland personer som genomgick en åtta veckors mindfulness-kurs tenderade de som mediterade i mer än 30 minuter om dagen, fem dagar i veckan, att ha sämre sömnkvalitet än de som tillbringade mindre tid i uppmärksam kontemplation.
– I likhet med uppmärksamhetsförbättrande droger som kaffe, Ritalin och kokain kan meditation öka fokus och vaksamhet. Men när det drivs för långt kan det leda till ångest, panik och sömnlöshet.
Britton poängterar att det finns en mångfald av kontemplativa metoder inom olika religiösa traditioner, som borde övervägas som alternativ till mindfulness. Hon anser också att information om risken för biverkningar borde ingå i alla mindfulness-kurser.
