Åke är anställd som präst i en lokal församling sedan många år tillbaka, men har sökt sex olika prästtjänster sedan år 2022. Två av tjänsterna hade inga andra sökande, men han blev trots detta inte erbjuden något jobb.

I ett av fallen fick Åke veta att det var på grund av hans klassiskt bibliska äktenskapssyn som han inte var aktuell för jobbet.

– Det var klart uttalat att jag inte fick tjänsten för att jag har en traditionell syn på samkönade äktenskap, säger Åke, som egentligen heter något annat men vill vara anonym.

När det gäller de övriga fem tjänsterna misstänker Åke att hans ideologiska ståndpunkt var en huvudorsak till att han inte blev erbjuden jobb. Frågan om den sökande är beredd att viga samkönade par ställs vid varje intervju, förklarar han.

– Jag kan inte säga att det var den frågan som fällde avgörandet i alla mina fall, men min känsla är att min traditionella teologiska hållning har påverkat detta kraftigt.

Redan i platsannonsen beskrivs ofta den person man önskar med ord som ”regnbågsvänlig”, berättar Åke. Hbtq-frågan verkar ha stor betydelse när ett pastorat väljer vem de vill ha, konstaterar han.

– Det är lite märkligt att den frågan har fått en sådan oproportionerligt stor tyngd, med tanke på att Svenska kyrkan har vigselrätt på uppdrag av staten. Det tillhör inte vår kärnverksamhet.

Åke tycker att den bästa lösningen skulle vara att Svenska kyrkan avstår från vigselrätten och att alla vigslar sker borgerligt. De par som önskar skulle då kunna få en kyrklig välsignelse, föreslår han.

I en motion till kyrkomötet förra året framfördes krav på att alla präster som inte vill viga samkönade par ska kunna avkragas. En annan motion handlade om att ”prästkandidater som säger sig vägra viga samkönade par” inte bör prästvigas. Båda motionerna avslogs dock efter lång debatt.

Men för en tid sedan uppgav tre biskopar att de inte kommer att prästviga några kandidater som inte är beredda att viga samkönade par. Tidigare har alla biskopar meddelat att de är emot avkragning av präster som står för den klassiska bibeltolkningen.

Detta sänder dubbla budskap, menar Åke. Svenska kyrkans hållning är att både den traditionella äktenskapssynen och den nya ska få finnas inom samfundet. Därför är det inte förenligt med Svenska kyrkans ordning att vägra prästviga duktiga kandidater på grund av deras traditionella äktenskapssyn, anser han.

– Den brist på präster som finns redan idag lär ju bli ett ännu större problem och vi går miste om många duktiga ledare som vill hjälpa människor i deras andliga sökande, påpekar Åke.

– Svenska kyrkan behöver andliga ledare i framtiden för att möta sekulariseringen. Att markera avståndstagande gentemot prästkandidater som håller fast vid sin trohet till Guds ord är förödande. Det sänder fel signaler till både kyrkan och samhället, fortsätter han.

Åke ifrågasätter också hur ett eventuellt krav på avkragning skulle stämma överens med Svenska kyrkans syn på kallelse, där man menar att det är både Gud och kyrkan som kallar människor till tjänst.

– Jag känner mig inte längre välkommen i den kyrka som faktiskt kallade mig och vigde mig till präst, med den syn som var rådande då. Det skapar också en osäkerhet. Vilken åsikt kan man bli avkragad för i framtiden? Gäller kallelsen till präst endast till den dag då Svenska kyrkan byter uppfattning i olika frågor?