Redan 1973 gjorde Rauli Lehtonen sin första resa till forna Sovjetunionen och under många år arbetade han med bibeldistribution och koordinering av underjordiskt arbete där.
I dag är han pastor i Finska Filadelfia i Stockholm med ansvar för församlingens missionsarbete österut, och sekreterare i världspingströrelsens religionsfrihetskommitté. Totalt har han rest till forna Sovjet över 200 gånger.
– Så det har varit ungefär halva mitt liv, säger han och skrattar.
Lehtonen blir dock allvarlig när han berättar om den dubbla utmaning som de evangeliska församlingarna i Ryssland står inför just nu.
Diskrimineringen och förföljelsen mot dem har eskalerat under pandemin, efter att evangeliska kristna anklagats för att ha fört in covid-19 genom besök i utlandet. Samtidigt delar synen på Putins politik och Navalnyj såväl landet i stort, som församlingarna, i två fraktioner.
– Den yngre befolkningen följer Navalnyjs bloggar och sociala medier. De är väldigt positiva till hans engagemang mot den politiska ledningen som de anser vara korrupt. Sedan har vi 40-plussarna som nästan bara följer tv och statligt kontrollerade tidningar. Om du bara följer rysk television, då blir du lätt en anhängare av Putin, menar Rauli Lehtonen.
Av 40-plussarna i de evangeliska församlingarna, bedömer han att en majoritet fortfarande sympatiserar med den ryska ledningen, där man ser Putin som en försvarare av kristna värderingar. Då många yngre samtidigt är emot Putins styre, undviker man att tala om politik i kyrkorummet.
– Man märker den här tudelningen i nästan varje kyrka. Det blir en tragik både i församlingarna och i samhället. I dag kanske man kan skjuta på spänningarna en tid framåt. Förr eller senare blir det dock en allvarlig strid mellan den yngre och äldre generationen, säger missionspastorn.
Lehtonen tillägger att många av de äldre kristna också är oroliga för vad Navalnyj egentligen står för, dels över hans jämförelsevis liberala syn på hbtq-frågor och könsneutrala äktenskap, dels över vad som förefaller vara starkt nationalistiska åsikter.
Parallellt med den växande politiska polariseringen i det ryska samhället och de evangeliska församlingarna, så har dock den ryska pingstunionen sett en stark tillväxt.
Under det senaste decenniet har antalet registrerade församlingar och grupper ökat från 1 700 för tio år sedan, till över 3 000 i dag. Även baptistunionen har sett ett ökat intresse för kristen tro.
Församlingarnas drogrehabiliteringsarbete, med hundratals rehabiliteringscentra runt om i landet, har varit framgångsrikt.
– Alkoholister och knarkare kommer till tro på Kristus. Framför allt i Sibirien sker en stor väckelse. Men det är också en ungdomsrörelse, förklarar Rauli Lehtonen.
Han berättar om det speciella ungdomsprogram som exempelvis pingstunionen haft sedan 2010, där över 1 000 ungdomar årligen ger ett år och åker ut i grupper om cirka 25 och planterar församlingar i områden där det inte finns några kyrkor.
En utmaning som Lehtonen ser är att det fortfarande finns många onådda folkgrupper i Ryssland och han vill uppmana svenska kristna att be för att församlingarna i Ryssland ska få upp ögonen för dessa onådda, så att väckelsen kan spridas över de etniska gränserna.
Förföljelsen av kristna och den politiska polariseringen vill han också skicka med som böneämnen.
– Be för att spänningarna inte ska eskalera utan att man ska hitta politiska och demokratiska lösningar, uppmanar Rauli Lehtonen.