Plusarkiv: Nilson: Bomben - en fredsbevarare?

Bomben - en fredbevarare?Klockan 08.15 den 6 augusti 1945 tändes ett ljus "starkare än tusen solar" 580 meter över den japanska storstaden Hiroshima – en stad som av en mycket speciell anledning sluppit undan de amerikanska bombplanen.

Det ljus som tändes var den första atombomben insatt i strid. Den hade, på amerikanerna svajiga sätt, döpts till "Little boy" och hade samma sprängkraft som omkring 15 000 kilo trotyl. Plus eldsvådor – en eldstorm 3,2 kilometer i diameter – och dödligt radioaktivt utfall.
Nästa fredag är det 65 år sedan "Little Boy" briserade och kostade minst 140 000 japaner livet, män, kvinnor, barn, de flesta civila och det största antal liv som släckts av en och samma bomb.
En bild från katastrofen, publicerad tiotusentals gånger världen runt, sammanfattar drastiskt. Den visar på en stenvägg skuggan av en människa, allt som finns kvar av en varelse av kött och blod.

Bomben kallades "det slutgiltiga vapnet".
Den efterföljdes tre dagar senare av en något annorlunda konstruerad atom bomb – som ödelade staden Nagasaki. Snart nog tillkom vätebomber – även kallade fusionsbomber – men mångdubbelt större, direkt ofattbar destruktiv effekt.
Under många år pågick en ursinnig kapprustning som ledde till :

1. Supermakter som USA och Ryssland – det senare landet instabilt och dödligt sjukt – har möjlighet att göra jorden obeboelig för
människor.

2. USA har cirka 2 500 laddningar, Ryssland 4 650, Storbritannien, Frankrike, Indien, Pakistan och Nordkorea mindre antal och Israel (som inte erkänt innehav) kanske 100.
Ett land, Sydafrika, har konstruerat, men avstått från bomber. Ett annat, Iran, uppges vara nära – en uppgift som fött stor oro. Sverige skulle ha kunnat framställa en bomb, men avstod.

3. Och möjligen viktigast: efter Nagasaki har kärnvapen inte använts mer.
Stormakterna har ingått en rad överenskommelser som begränsar arsenalerna och i samband med en rad kriser, som f B (före bomben) kunde ha lett till blodiga krig, har inte blivit av.
Ryssarnas blockad av Västberlin kunde ha gett krig.
Koreakriget kunde ha lett till ett stort kärnvapenkrig.
Vietnam dito, dito.
För att inte tala om Kuba. På sommaren 1962 beslutade Nikita Chrustjev, då härskare i Kreml, att med ett enda slag förändra maktbalansen i världen.
Ryssland sände medeldistansrobotar med nukleära stridsspetsar till Kuba. Därifrån kunde man förinta USA:s största städer, inklusive Washington, lika med Vita huset och landets politiska ledning.

Västvärlden var hotad – man kunde tala om en slags ovanligt fräck statskupp av världsformat – och oron stor. Ledda av John F Kennedy, men framför allt hans bror Bobby, beslutade amerikanerna sig för att svara med en blockad av Kuba och rysk trafik till och från. Relativt snart gav ryssarna upp. Då hade USA monterat ner ett antal kärnvapenrobotar i Turkiet. Faran var över och lika nära en konfrontation har vi senare aldrig kommit – såvitt man vet...
Många har dragit slutsatsen att faran möjligen är över.
Statsmännen har insett att ett kärnvapenkrig är alltför farligt – det får helt enkelt aldrig bli av. Samtidigt ligger förstörelsen av Hiroshima och Nagasaki, i dag blomstrande städer, långt tillbaka i tiden. Både Nordkorea och framför allt det fanatiskt muslimska Iran kan tänkas fatta irrationella och mordiska beslut. Bomben har visat sig vara en fantastisk fredsbevarare under 65 år.
Men kan det fortsätta så?
>> SIFFRORNA SOM TALAR FÖR SIG SJÄLVA...141 000 000
Så många ryssar fanns det 2009.

80 000 000
Om 40 år är befolkningen i Ryssland sannolikt inte större än så. På liknande sätt minskar antalet invånare i de flesta europeiska länder, inklusive Sverige.

70
Så många procent av graviditeter i Ryssland avslutas med abort.

2005
Detta år dog fler japaner än de som föddes. Utvecklingen väntas fortsätta.

119 mot 100
Så ser födelsetalen för pojkar respektive flickor ut i Kina. Flickebarn aborters bort eller mördas.
Ulf Nilson
ulf.nilson@varldenidag.se