Plusarkiv: Kultur: Till fots med himlen som mål

Till fots med himlen som målI femtio år har kristna vandrat den två och en halv mil långa vägen mellan Birgittas udde och Vadstena. Ingrid Ydén Sandgren berättar historien bakom en tradition som vuxit från år till år.

För femtio år sedan inleddes en pilgrimstradition i Östergötland av unikt slag. Från Birgittas udde vid sjön Boren, där den heliga Birgitta bodde med maken Ulf och åtta barn, går en väg genom skog, sädesfält och vägar fram till Vadstena.
Vid ett litet torp en kilometer från ruinen av Birgittas hem bodde under många år prästen Andreas Bengtsson och hans hustru Elisabeth, född Hermelin.
På en höjd ovanför sjön ligger Ulvåsa slott, under generationer bebott av ätten Hermelin. Flera släktingar hyrde torpställen under slottet. Det var lätt att komma till Vadstena med bil. Men när Elisabeth och Andreas skulle till Vadstena från sitt torp valde de att gå. Till Vadstena ska man komma till fots, menade Elisabeth.

Hon hade ännu inte en tanke på att många hundra en dag skulle följa de hemlighetsfulla stigar hon letat sig fram till. Men när hon och Andreas blev medlemmar i Societas sanctae Birgitta, SSB, blev tanken på en pilgrimsvandring till Vadstena verklighet. De skulle följa i den heliga Birgittas spår.
Tidpunkten blev självklar. Dagen innan SSB:s generalkapitel i Vadstena skulle börja, sågs en liten grupp med en korsbärare i täten vandra de tjugofem kilometrarna fram till Vadstena.
Det var den 19 juli 1960. Traditionen inleddes med en mässa i Birgittaruinen och så har det förblivit genom alla femtio somrar.
Med åren växte skaran av pilgrimer. Vandringen blev ekumenisk det år då priorinnan i Vadstena kloster var med. Andra år kom också några franciskaner från Jönköping.
Flera katolska lekmän har genom åren deltagit. Andakterna i kyrkorna Ask, Västra Stenby och Hagebyhöga har följt kyrkans tidebön.
Och vänliga gårdar har spontant bjudit vandrarna på läckerheter under vägen, när pilgrimerna just känt sig trötta. Glasskulla gård har bjudit på nyslungad honung. Familjen Granath har stått med dignande jordgubbsfat och vispgrädde.

Avslutningen har alltid varit bön vid Rosenkransaltaret i Blåkyrkan (Klosterkyrkan) och middag hos den heliga Birgittas systrar i klostret.
I år kommer Elisabeth, 90 år gammal, att finnas med vid mässan i Birgittas ruin, medan fader Andreas får delta i den himmelska liturgien. Han lämnade det jordiska livet för två år sedan och vilar på kyrkogården i Gränna.
Nya präster och deltagare i SSB har tagit vid. En pilgrimsvandring tar aldrig slut, eftersom målet egentligen är himlen!

Ingrid Ydén Sandgren
Fotnot: Intresserad av årets vandring? Kontakta Kenneth Sjösten, tel 0142-70052