Plusarkiv: De är förlorarna i Lettlands ekonomiska kris

De är förlorarna i Lettlands ekonomiska krisBortom siffror och friserade politiska uttalanden om Lettlands ekonomiska kris, finns en brutal verklighet. Där, i en enrummare fläckad av sotflagor och mögel, möter vi småbarnsfamiljen Liasovska.

En gammal knarrande spiraltrappa i ett mycket slitet hyreshus tar mig upp till familjens lägenhet. Den misär jag möter här märks sällan i svenska artiklar, skrivna från något trendigt café i centrala Riga.
En leende småbarnsmamma, Dace Liasovska, hälsar oss välkomna.
Daniela, 4 år, tittar nyfiket fram i skydd av sin mamma. Vi går genom det lilla köket och in i vardagsrummet där jag hälsar på pappa Aldis, Sandra, 2 år och lille Kristers, 11 månader. Den äldsta dottern Adrija, 6 år, är i förskolan.
Familjen Liasovska har verkligen sett fram emot vårt besök, det är första gången som de får besök av någon från ett annat land och barnen har klätts i sina finaste kläder dagen till ära. För letter är det viktigt att hålla en fin fasad utåt.
– Du jobbar väl inte för en lettisk tidning, säger Dace och tittar lite oroligt på mig.
När jag förklarar att jag är en svensk frilansjournalist slappnar hon av. Familjen har oroat sig för vad grannarna skulle tycka om artikeln publicerades i en lettisk tidning; det är fult att vara fattig i Lettland.
Familjen trängs i den lilla slitna enrumslägenheten på 40 kvadratmeter som är i stort behov av renovering. I rummet finns en gammal kakelugn som effektivt sprider värme till alla hörn. De gulnade väggarna är fyllda med sotflagor och mögel, en smutsig blå matta ligger på parkettgolvet framför en kraftigt nedsutten och smutsig bäddsoffa som lämnat sina bästa dagar långt bakom sig. En otäck stank av urin sprids över lägenheten från toaletten på samma våningsplan, en toalett som de delar med en annan familj.
– Usch, det är så smutsigt och hemskt här, du behöver väl inte ta kort på köket eller toaletten, säger mamma Dace och ser mig vädjande i ögonen när jag höjer kameran för att ta ett kort.

Det lilla köket är direkt otjänligt; det är vattenskadat, fullt med mögel och definitivt inte ett kök för en småbarnsfamilj...
– Jag har försökt att få lägenheten ren och snygg inför ert besök men det går inte att få den ren hur jag än försöker, säger mamma Dace.
Hon och pappa Aldis gör allt för att hålla humöret uppe så att barnen inte ska bli alltför oroliga. Aldis är mycket plågad över situationen, han är sjukpensionär på grund av en hörselskada men vill ändå ha ett arbete så att han kan göra rätt för sig och inte vara beroende av bidrag och andra människors välvilja.
– Ingen vill anställa en småbarnsförälder. De vi känner som har jobb får dessutom sämre och sämre lön och vissa månader får de ingen lön alls, säger Dace med tårar i ögonen.
Jag tar upp kameran och tar en bild på barnen. Daniela är snabbt framme och vill titta på bilden på kameradisplayen. Hon kommenterar den på klingande lettiska och skrattar så att hon kiknar.
Med el och värme kostar lägenheten 1 500 kronor per månad, men den är ändå för dyr för familjen Liasovska, som flyttade till Cesis från en mindre kommun för ett år sedan i hopp om att hitta arbete. Aldis sjukpension är på 1 125 kronor och mamma Dace får just nu föräldrapenning på 1 500 kronor per månad för sonen Kristers. När han fyller ett år, upphör den och övergår i ett barnbidrag på endast 120 kronor per barn och månad.
– Jag vet inte hur vi ska klara oss när föräldrapenningen upphör, vi kommer inte att ha råd med mat till barnen. Min äldsta dotter Adrija har talstörningar och behöver hjälp av en logoped, men det har vi heller inga pengar till.

Familjen är i stort behov av socialhjälp men för att få den hjälpen måste de först bli skrivna i Cesis. Det hade inte varit några problem om inte hyresvärden hade satt sig på tvären och vägrat. Hyresvärden kräver att familjen först ska betala den före detta hyresgästens el-skuld på 2 250 kronor för att han ska gå med på att skriva dem på lägenheten, och det är pengar som familjen omöjligt kan få fram.
Den förre hyresgästen bara lämnade lägenheten och ingen vet var han befinner sig. Även om det låter märkligt i våra öron är det helt lagligt i Lettland att kräva nya hyresgäster på gamla hyresgästers skulder.

Jag frågar varför inte familjen också lämnade lägenheten och skulden bakom sig.
– Var ska vi då bo med våra barn i vinter? svarar Dace.
– Vi skulle vilja få tag på ett billigt boende i utkanten av staden eller på landet, så att barnen kan springa fritt. Nu är jag orolig varje gång vi går ut på grund av trafiken. Vi skulle också vilja odla vår egen potatis och egna grönsaker för att hålla nere matkostnaderna.
Med matpriser som är lika höga som i Sverige är det svårt för familjen att få matpengarna att räcka till, de har oftast bara råd att köpa basvaror som potatis, bröd och lök.
Socialarbetaren Ivita Pucite är förtvivlad över familjen Liasovskas situation och försöker göra allt som står i hennes makt för att hjälpa dem. Då socialtjänstens regelverk hindrade henne från att hjälpa familjen Liasovska, tog hon kontakt med biståndsarbetare Liana Velka från Riga, och via henne har familjen fått nödhjälp i form av mat, kläder, hygienprodukter och även leksaker.

Socialtjänsten har ett stort engagemang i sina klienter, trots att arbetsbördan nästan fördubblats sedan årets början och lönerna sänkts med upp emot 40 procent samtidigt som socialtjänsten får allt mindre pengar till sin verksamhet.
Socialassistenterna vill ogärna ge pengar i handen, i stället betalar de en stor del av hyran och köper in basvaror och vitaminpiller till barnen samt står för skolpeng och dagisavgifter om så behövs.
Familjen Liasovska är en skötsam familj som vill göra rätt för sig men många fattiga familjer i området plågas av att pappor, och i en del fall även mammor, tar till flaskan för att dränka sina sorger, med påföljd att barnen far mycket illa.
Många av de lettiska familjerna har stora skulder till gasbolag, elbolag och hyresvärdar för att pengarna som de får ihop, går till mat. I vinter riskerar många lettiska barnfamiljer att bli vräkta från sina bostäder på grund av sina skulder. Vi har det bra i Sverige.

>> Fakta: Finanskrisen i Lettland- Lettland lider svårt av finanskrisen. Den tidigare ekonomiska tillväxten, som i mångt och mycket var ett luftslott som pumpades upp av de svenska storbankernas frikostiga lån utan säkerhet, har helt avstannat och landet har gått in i en djup ekonomisk depression.

- Det var bara 15 procent av befolkningen som drogs med i lånekarusellen men det är de övriga 85 procenten som får betala i form av kraftiga neddragningar i de offentliga utgifterna. Officiellt står var femte person i landet utan arbete men den verkliga siffran kan vara den dubbla.

- Myndigheterna saknar resurser till ordentliga pensioner, barnbidrag och arbetslöshetsersättning. De största förlorarna är de minsta och de svagaste i det lettiska samhället.

- Den som blivit arbetslös får a-kassa i nio månader, därefter väntar i bästa fall socialbidrag.

- De sociala problemen har ökat drastiskt i spåren av detta såsom alkoholism, kriminalitet, barn- och kvinnomisshandel.

- Bycentrum med hälsovårdsmottagning, mataffär och post avvecklas, sjukhus har stängts och för en del grupper har lönerna sjunkit med upp emot 40 procent.
Mikael Good
redaktionen@varldenidag.se