Den svenska pandemistrategin har fått hård kritik både från svenska myndigheter och internationella experter. Bland annat har fler personer dött med covid-19 i Sverige än i samtliga övriga nordiska länder tillsammans, och i början av pandemin dog många äldre som drabbades av viruset.

Nyligen redovisade dock Svenska Dagbladet siffror som skulle kunna ge viss upprättelse till dåvarande statsepidemiolog Anders Tegnell och Folkhälsomyndigheten.

Statistiska centralbyrån tog på uppdrag av tidningen fram siffror för överdödligheten i Europa under pandemins första tre år (2020–2022) och jämförde dessa med de tre föregående åren. Enligt sammanställningen hamnar Sverige då lägst av alla undersökta länder i Europa denna period. Uppgiften har fått stor spridning och framställs av vissa debattörer som att den svenska strategin, trots kritiken, var den rätta.

Författaren Alex Schulman menar exempelvis nu i en krönika i Dagens Nyheter att vi fått svart på vitt att Folkhälsomyndigheten agerade klokt.

Men frågan är vilka slutsatser man kan dra utifrån den här statistiken. SCB har själva påpekat att överdödlighet är ett relativt trubbigt mått och att deras siffror inte tar hänsyn till olika åldersfördelning eller om folkmängden ökar eller minskar i länderna.

Kritiker menar att siffrorna även är missvisande för att de inte tar trender under åren innan pandemiutbrottet i beaktande. Det hänvisas på sina håll också till annan europeisk statistik som etablerade forskare står bakom där Sverige i vissa mätningar legat högt upp avseende överdödlighet, och i andra har hamnat någonstans i mitten av undersökta länder.

Tegnell säger själv till SvD att siffrorna bör tas med en nypa salt.

– Överdödlighetsmåttet har svagheter och beror rätt mycket på hur befolkningsstrukturen ser ut i olika länder. Men hur som helst, när det gäller det här måttet så har ju Sverige uppenbarligen klarat sig ganska bra.

I SVT:s Aktuellt medverkade Sveriges Radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén angående de nya uppgifterna. Hon menar att en slutsats som man kan dra är att Sverige inte tycks sticka ut vare sig positivt eller negativt.

– Det är viktigt att inte överdriva vad de här siffrorna betyder.

– Man har till exempel inte tagit hänsyn till olika åldersstruktur i de länder man jämfört.

Ett annat problem med att jämföra snittet under en viss period är att man inte heller uppmärksammar i vilken riktning de här siffrorna rört sig, menar hon.

– Är man intresserad av vad som hände våren 2020 så säger de här siffrorna väldigt lite. Där stack ju Sverige ut jämfört med framför allt våra nordiska grannar. I och med att vi hade så hög dödlighet så kan man säga att det fanns färre sköra äldre personer som kunde smittas och dö längre fram i pandemin.