Nyligen avrådde 40 läkare och jurister, i ett remissvar till regeringen, från att införa vaccinationsbevis. Detta eftersom krav på ett sådant bevis, enligt dem, skulle strida mot de mänskliga rättigheterna.

De 40 anser vidare att dödligheten i covid-19 är lägre än befarat. De menar dessutom att de allvarliga vaccinbiverkningar som rapporterats in, borde leda till eftertanke om nyttan med att vaccinera friska individer uppväger risken.

Med sitt remissvar gällande biverkningar utmanar de hållningen hos tongivande aktörer som WHO och läkemedelsmyndighter i USA och Europa.

En person som också reagerat starkt på gruppens remissvar är Lars Ljungström, överläkare på Infektionskliniken i Skövde och medlem i föreningen Kristna läkare och medicinstudenter. Att dödligheten är låg är inte ett hållbart argument, menar Ljungström, som vårdat många svårt sjuka i covid-19.

– Dödlighet är inte det enda som är viktigt att ta hänsyn till. Att bli långvarigt svårt sjuk, akut eller kroniskt, leder till stort lidande för såväl patient som anhöriga. Det kan förebyggas med vaccination, säger han till Världen idag.

Ljungström konstaterar att kurvorna över antalet patienter inom intensivvården har minskat dramatiskt sedan andelen vuxna, fullvaccinerade nådde omkring 60 procent i juni.

– För oss som arbetar mitt i covidpandemin råder ingen som helst tvekan om att vaccinationen har varit ett mycket effektivt sätt att minska antalet personer som behöver sjukhusvård och intensivvård.

Lars Ljungström vänder sig även emot läkargruppens uttalande om biverkningar av vaccinet.

– Jag säger inte att vaccinet är problemfritt eller utan biverkningar, men det medför oändligt mycket mindre problem än sjukdomen i sig.

Ljungström ställer de cirka 300 dödsfall som misstänks ha med vaccinet att göra, bland 6 miljoner vaccinerade, mot 15 000 dödsfall med covid bland de 1,2 – 2 miljoner som uppskattningsvis har smittats.

En representant för de 40 läkarna och juristerna sade i en kommentar till Världen idag att antalet döda hade kunnat minska med flera tusen om Sverige hade använt sig av behandling med hydroklorokin och ivermektin. Redan i april 2020 visste man att dessa läkemedel fungerade, både förebyggande och som akutbehandling, hävdade representanten.

Men enligt Lars Ljungström är dessa påståenden helt felaktiga. Tidigt under pandemin kom rapporter från Kina om att hydroklorokin fungerade som behandling mot covid-19. Många använde preparatet, tills europeiska data visade att det inte hade någon effekt, säger han.

– Det var först när sjukvården började använda kortison som man såg en dramatisk minskning av dödligheten med covid-19, förklarar Ljungström.

– På vår egen klinik testade vi Klorokinfosfat under den första vågen, då vi egentligen inte hade något annat att erbjuda. Men vi såg inga verkningar, bara biverkningar som hjärtrytmrubbningar och illamående.

När det gäller ivermektin pekar Lars Ljungström på den största publicerade forskningsstudie som gjorts på behandling av mild covid-19. Studien är publicerad i den medicinska tidskriften JAMA och visade inte någon statistiskt signifikant effekt av ivermektin, jämfört med placebo.

Medianåldern på de personer som ingått i studien är 37 år och forskarna skriver själva att resultatet hade kunnat se annorlunda ut om man studerat effekten på äldre personer.

Världen idag noterar att forskarna i JAMA-artikeln även hänvisar till en annan studie, publicerad i Chest journal, där man funnit ett signifikant samband mellan ivermectinbehandling och lägre dödlighet hos covid-patienter inlagda på sjukhus. Detta samband var särskilt tydligt hos patienter med allvarlig lungpåverkan.