Nyheter

Oenigt slut på migrationsstrid i EU

Premiärminister Giorgia Meloni från Italien skakar hand med Ungerns Viktor Orbán, under översyn av Mateusz Morawiecki från Polen vid EU-toppmötet i Bryssel.
Premiärminister Giorgia Meloni från Italien skakar hand med Ungerns Viktor Orbán, under översyn av Mateusz Morawiecki från Polen vid EU-toppmötet i Bryssel.

EU:s migrationspolitik blir allt stramare – men ändå inte tillräckligt för Polen och Ungern. Duon stretar emot och hindrar EU:s stats- och regeringschefer från att uttala sig enat.

Publicerad Uppdaterad

Kampen om pakten

• EU-kommissionärerna Margaritis Schinas och Ylva Johansson lade fram kommissionens förslag om en ny ”asyl- och migrationspakt” i september 2020. Bland annat ingår nya gemensamma regler för snabbare hantering vid gränserna, ökat fokus på att skicka tillbaka personer som inte har asylskäl samt en tvingande ”solidaritet”, där länderna lovar att vid krislägen hjälpa varandra på olika sätt.

• Förslagen behöver i vanlig ordning godkännas av både EU-parlamentet och EU:s medlemsländer. I parlamentet har ledamöterna under våren i år enats om hur de vill att reglerna ska se ut, medan medlemsländerna enades om sin syn på de tyngsta bitarna vid ett ministermöte i början av juni.

• Kompromiss­förhandlingar har sedan dess startats för att jämka ihop de olika linjerna innan slutuppgörelsen formellt kan godkännas på båda håll. Enligt planen ska allt vara klart under första kvartalet 2024, i god tid före nästa års EU-val.

När EU-ledarnas sommartoppmöte i Bryssel avslutades vid 14-tiden på fredagen hade ledarna enats om gemensamma uttalanden om allt från Ukraina till Kina, externa relationer och ekonomi.

Men inte om migrationen.

Orsaken: kraftigt missnöje från Polen och Ungern över den ministeruppgörelse om EU:s asyl- och migrationspakt som förhandlades fram av det svenska ordförandeskapet i början av juni.

De två länderna är dock isolerade i sitt motstånd.

– Det var tydligt att några länder blockerar diskussionen, men det finns en stor push från alla övriga länder att fortsätta med det momentum vi har. Det är första gången på sju-åtta år som vi har lyckats hitta en balans, sade Belgiens premiärminister Alexander De Croo under natten mot fredagen.

Pakten bygger mycket på stärkta gränser med tuffare kontroller och utökat samarbete med länder utanför Europa. Här ingår också krav på ”solidaritet”, där länderna hjälper varandra med personal, omfördelning eller rena pengar för att avlasta vid stort tryck.

EU:s två mest migrationskritiska länder – Polen och Ungern – är dock fortsatt emot och vill dra hela uppgörelsen inför EU:s domstol.

De två länderna vägrar att godkänna toppmötets uttalanden om migrationen om de inte får gehör för sina krav på att total enighet ska krävas i alla migrationsfrågor.

– Vi kommer bara att acceptera regler som alla är överens om, om det finns enighet. De vill att vi ska bygga migrantghetton i Ungern, hävdar premiärminister Viktor Orbán i ungersk statsradio, enligt nyhetsbyrån AP.

Italiens premiärminister Giorgia Meloni, som själv är mycket nöjd med migrationspakten, har försökt medla, men utan framgång.

Och från flera håll påpekas att det heller inte behövs.

– Jag föredrar att vi inte har några slutsatser alls, i stället för dåliga slutsatser, säger Luxemburgs premiärminister Xavier Bettel.

– Vi har tagit ett beslut på inrikes- och justitieministernivå och nu vill de ta upp det på rådet (toppmötet). Men vi kan inte börja om och säga att nu är vi inte överens längre. Då kommer alla att vilja öppna upp beslut vi tagit under de senaste tio åren. Vi kan diskutera ämnet, men inte proceduren, säger Bettel.

Powered by Labrador CMS