Nyheter
Oenigt slut på migrationsstrid i EU
EU:s migrationspolitik blir allt stramare – men ändå inte tillräckligt för Polen och Ungern. Duon stretar emot och hindrar EU:s stats- och regeringschefer från att uttala sig enat.
När EU-ledarnas sommartoppmöte i Bryssel avslutades vid 14-tiden på fredagen hade ledarna enats om gemensamma uttalanden om allt från Ukraina till Kina, externa relationer och ekonomi.
Men inte om migrationen.
Orsaken: kraftigt missnöje från Polen och Ungern över den ministeruppgörelse om EU:s asyl- och migrationspakt som förhandlades fram av det svenska ordförandeskapet i början av juni.
De två länderna är dock isolerade i sitt motstånd.
– Det var tydligt att några länder blockerar diskussionen, men det finns en stor push från alla övriga länder att fortsätta med det momentum vi har. Det är första gången på sju-åtta år som vi har lyckats hitta en balans, sade Belgiens premiärminister Alexander De Croo under natten mot fredagen.
Pakten bygger mycket på stärkta gränser med tuffare kontroller och utökat samarbete med länder utanför Europa. Här ingår också krav på ”solidaritet”, där länderna hjälper varandra med personal, omfördelning eller rena pengar för att avlasta vid stort tryck.
EU:s två mest migrationskritiska länder – Polen och Ungern – är dock fortsatt emot och vill dra hela uppgörelsen inför EU:s domstol.
De två länderna vägrar att godkänna toppmötets uttalanden om migrationen om de inte får gehör för sina krav på att total enighet ska krävas i alla migrationsfrågor.
– Vi kommer bara att acceptera regler som alla är överens om, om det finns enighet. De vill att vi ska bygga migrantghetton i Ungern, hävdar premiärminister Viktor Orbán i ungersk statsradio, enligt nyhetsbyrån AP.
Italiens premiärminister Giorgia Meloni, som själv är mycket nöjd med migrationspakten, har försökt medla, men utan framgång.
Och från flera håll påpekas att det heller inte behövs.
– Jag föredrar att vi inte har några slutsatser alls, i stället för dåliga slutsatser, säger Luxemburgs premiärminister Xavier Bettel.
– Vi har tagit ett beslut på inrikes- och justitieministernivå och nu vill de ta upp det på rådet (toppmötet). Men vi kan inte börja om och säga att nu är vi inte överens längre. Då kommer alla att vilja öppna upp beslut vi tagit under de senaste tio åren. Vi kan diskutera ämnet, men inte proceduren, säger Bettel.
