När Världen idag är på plats på fredagen och fångar gårdsföreståndaren Magnus Bylander beskriver han konferensen som välorganiserad och atmosfären bland Oaskonferensens deltagare som god och varm.

– Jag tror verkligen att platsen passar dem. Man bor, äter, har gudstjänster och seminarier på samma ställe, då blir det väldigt mycket gemenskap emellan, säger han.

Oasrörelsens verksamhetsledare Hanna Simonsson påpekar också att det märks att det nya formatet och platsen passar för barnfamiljer, genom att föräldrar kan delta på möten och seminarier även vid tidpunkter då det inte finns något parallellt barnmöte.

– Det är lugna föräldrar som kan sitta med och barnen är ute och leker. Jag upplever verkligen att det är en frid över både deltagarna och de medverkande, säger hon.

Simonsson berättar att Oasledningen återkommande, när de funderade och bad under pandemin, fick till sig ordet ”Eden”, något som ledde fram till årets tema i form av bibelversen Jesaja 51:3, där det står att Gud ”ska göra hennes öken lik Eden”, samt valet av Gullbrannagården.

– Den här platsen är verkligen som ett ”Eden”, ett tryggt område. Jag tror att människor uppskattar den här lägerkänslan, säger Hanna Simonsson.

I likhet med gårdsföreståndaren konstaterar hon också att en sådan här typ av konferens gynnar deltagarnas samtalande och relationsbyggande med varandra, något hon ser som mycket värdefullt.

– Möten runt fikaborden kan vara ovärderliga, konstaterar hon.

Den återkommande talaren Andrew Watson, som är biskop inom anglikanska kyrkan i England, upplever också att formatet gynnar gemenskapen människor emellan. Han tror att kristna behöver sådan inspiration som de kan få genom en sådan här konferens, och att det kan vara särskilt viktigt för unga att bli uppmuntrade genom att få träffa andra som är starka i tron.

– Vi har en liknande konferens i Storbritannien, och när folk kommer tillbaka till sina församlingar uppmuntrar de folk till att bli mer öppna för den helige Ande, säger Watson.

Konferensen bjöd på en bred blandning av olika slags möten och seminarier. Parallellt med tidiga kvällsmöten, med fokus på undervisning, hölls det till exempel rockkonserter för barnen, och senare på kvällen möten ledda av unga vuxna med fokus på lovsång och bön.

Under eftermiddagarna kunde deltagarna också gå på helandegudstjänster, där de var och en, genom ett könummersystem, erbjöds förbön av omsorgsgrupper om tre bestående av en präst, en läkare och en förebedjare.