”Kristen tro på glid? Tron hos unga vuxna i svensk frikyrklighet”, heter rapporten, som bygger på intervjuer och enkäter som forskare vid Akademin för ledarskap och teologi, ALT och Institutet för pentekostala studier, IPS, har gjort, och som ingår i IPS forskningsserier.
Unga vuxna, som varit del av frikyrkliga miljöer har fått svara på vad de tror, vad de brottas med och hur de ser på församlingen. Resultaten av ett flertal sådana studier presenteras i rapporten, som går att ladda ner från ALT:s sajt.
ALT:s tillförordnade rektor, Ulrik Josefsson, konstaterar att de flesta av de unga vuxna som deltagit i studierna verkar se tillbaka på sina erfarenheter av frikyrkogemenskapen med goda minnen. Men som rapportens titel antyder framkommer bilden av att många av de svarandes tro är ganska löst förankrad, och att en relativt stor grupp ”glider ut” ur församlingens gemenskap.
– Bilden är att det ofta sker genom en långsam glidning, genom att man byter socialt sammanhang eller genom att man får en partner som kanske inte delar församlingsengagemanget, säger Josefsson.
Samtidigt konstaterar han att även många av dem som blir kvar i en församlingsgemenskap verkar vara ”lite på glid”.
– De är på glid på så sätt att de har glidit in i församlingen. Det är inte alltid medvetna beslut som gjort att de är kvar, förklarar rektorn.
Josefsson lyfter också fram hur två av delstudierna, som bygger på svar från det man skulle kunna kalla för ”den inre kärnan av frikyrkans folk”, bjuder på en tydlig kontrast.
Dels handlar det om en studie som bygger på enkätmaterial från elever som gick på bibelskola när de svarade, och där huvuddelen är i 20-årsåldern, dels om en studie där människor som gick bibelskola för 15 år sedan har intervjuats, och som nu är i 35-årsåldern. I båda fallen kommer majoriteten från frikyrkliga hem.
– De som är 35 lägger en stor vikt vid personliga erfarenheter med Gud, att ha ett tillfälle där man tog emot Jesus och så. 20-åringarna talar i ganska hög grad om att komma till tro har varit en process – det ena gav det andra och det har vuxit fram, beskriver Josefsson.
Medan familjen och föräldrarna framstår som väldigt viktiga för 35-åringarnas tro, vilket ligger i linje med internationell forskning, visade det sig att mindre än hälften av de svenska 20-åringarna hänvisade till sin mamma som viktig för formandet av sin tro, och en ännu lägre andel till sin pappa.
– I stället hänvisar de till att lyssna på och delta i lovsång, som i hög grad kan vara en individuell praktik, och egen bibelläsning, för formandet av tron, konstaterar Josefsson.
Att så många unga svenskars tro kan beskrivas som löst förankrad tror han delvis beror på att kunskapsnivån om Bibeln och tron är lägre i dag än det brukade vara, vilket han sätter i samband med förändringen av det kringliggande samhället.
Som församlingsledare frågar han sig också om det kan vara så att frikyrkan har lagt för mycket vikt vid kyrkan som social gemenskap, och för lite vikt vid lärjungaträning och formandet av en kristen identitet.
– Jag hoppas ju att den här studien leder till fördjupade samtal i församlingar och samfund. Det handlar inte om några enkla quick-fix, det här är frågor som handlar om förståelse av vad tron är.
Vad spelar det för roll för utbredandet av Guds rike om troende människor lever som privatkristna eller som del av en församling?
– Som teolog och församlingsledare är min uppfattning att Bibelns beskrivning av kristen tro är en tro som är personligt förankrad och uttryckt i en gemenskap, där en utebliven gemenskap kommer att få effekter på den personliga förankringen. Jag har svår att se den starka tillväxt av Guds rike som inte också innebär ett starkt uttryck för en kristen gemenskap, säger Ulrik Josefsson.